Greetings from Penang

Hello bitches!!!!

Ligger atm i min säng på hotellrummet i Penang. Utanför breder staden ut sig, mörk och regnig just nu. 

Det är otäckt och underbart hur snabbt man vänjer sig vid att vara på en ny plats. Att gå till nattmarknaden med de bästa nudlarna, dricka en öl på baren med mysig belysning, jobba vid poolen, åka till biblioteket och preppa workshop. 

Det är en humble experience att leva omg men ja. Det är verkligen det. Jag sa idag till Therese, din bästa egenskap är att du alltid ser glaset som halvfullt, hon bah nej jag ser det som helfullt? 
Goals goals goals 

Glaset är helfullt det är bara att dricka på mina vänner 

Tack för att jag får jobba
Tack för att jag får jobba
Tack för att jag får jobba
Och leva
Och älska
Och bada fan va jag älskar att bada 

7 maj

Idag i replokalen
Solen genom glaset 

Jag längtar tills om två veckor men jag vet att man inte kan skjuta upp livet på det sättet! 
Och jag vill inte det egentligen 
Jag är bara feg som vanligt 

Jag vill pausa tiden snarare
Ljuset genom glaset i replokalen
Där måste tiden få stå stilla lite grann

Tänk för bara två månader sen tänkte jag: bara tiden får gå bara ett år får gå
Och nu tänker jag. Stanna den så jag får titta på ljuset genom replokalens fönster en liten liten stund till 


Fullmånen över katedralen

Det luktar klor och sopor och fisk
O jag e varm i solen och mina ögonlock e salta av att jag badat
Tittar upp mot katedralen med tårar i ögonen, säkert hundratals människor som satte livet till i det bygget men jag är hänförd av skönheten

Har allt alltid varit såhär vackert? 

Annika Norlin sjunger 
Ingen människa är en ö
Sorgens hav och lyckans pöl

En hel flaska rioja och ett paket cigarretter
Framför mej katedralen och fullmånen 

På en bro i solen lite egentid en öl och en cig
 
Det var åtta månader vi cyklade på denna bro tillsammans
Inga fler broar ska vi cykla på, allt vi skulle göra som inte blev av. 
Men nåt annat hände . Som inte skulle ha hänt annars. O livet blir inte som man tänkt sej. Men skulle jag dö idag (vilket typ skulle kunna hända) så är jag lycklig o tacksam över allt som blev 

O inte kan man be om mer än så 

Den öppna världen

Okeeej
Vad har hänt sen sist 
Inget mer än detta

Osthyveln som hyvlat av min hud senaste månaden har lugnat ner sig och den nya huden vuxit fram helt plötligt utan föraning 
Helt plötsligt är världen inte längre tom den är öppen 

det är omöjligt att veta hur det gick till!!!
Men . Livet händer inuti. Inuti inuti inuti 

Liv: finns

Okej snart kommer universums tillbaka kaka för att jag nu haft några roliga dagar. Snart kommer jag få äta upp att jag känt våren i mig, att jag känt en känsla av lycka och pirr genom denna trötta ledsna kropp. 

Men tills tillbaka kakan kommer som ett brev på posten tänker jag njuta av denna känsla av: liv

Liv finns ! Kom-ihåg det   

9 april

Jag tittar på gift vid första ögonkastet och nån säger typ "jag är livrädd för att bli sårad"
Och jag är livrädd för allt
Men jag är faktiskt inte alls livrädd för det 
Utan bara allt det andra 
Men jag påminner mig, känslan av mod är inget jag måste SKAFFA jag måste bara AKTIVERA 
jag e faktiskt modig som om och om igen e såhär: jag kör kokosnöt 
Jag kör kokosnöt med hjärtat på vid gavel som vanligt 
Livrädd för allt förutom det, att låta hjärta vara öppet och pulserande som ett. Ja! Hjärta antar jag 



1 april

I år blir min första olyckliga vår 
Jag kan acceptera så mycket men jag kan typ inte acceptera det 
En olycklig vår en olycklig sommar 
Som det är nu är det okej
Jag lever ett liv här och det är bra, det är underbart att somna i soffan framför brasan, att cykla till havet, att räffsa löv och lyssna på ljudbok. Jag kan leva så! I min bubbla vid havet. Så kan jag vara lycklig!

Okej vänta då kanske jag är lycklig i sommar också! För att jag får vara här! Så då är det bara en olycklig vår. 

Och Gina sa idag när vi fikade: se inte staden som din fiende.  Sagt och gjort! 

29 mars

Nu sitter jag på verandan på Öland i morgonsolen och dricker kaffe och läser DN.  Solen värmer fast det inte ens är april än. Kan solen fortfarande vara varm? Varje sådan insikt skakar mej i grunden. Livet måste fortsätta pågå trots att det blir utan det som varit. Lika omöjligt som det känns att leva det förra livet , lika omöjligt känns det att leva det här nya främmande som förut var det jag kände till. 

Var är jag i min process? Jag gör alla steg  på samma gång. Jag förhandlar i ena sekunden (vadsomhelst, jag gör vadsomhelst bara bara allt löser sig), jag accepterar (det här var bara en underbar och förtjusande liten u-sväng som livet tog med mej på och som jag får vara tacksam för), jag kapitulerar inför sorgens depression ( aldrig mer ska det vara som förut och därför aldrig mer ska jag vara lycklig) jag är arg (hur lät jag det bli såhär min dumma jövla åsna), jag förbannar och förklarar och oroar och älskar och förlåter och anklagar och lovar mig själv på heder och samvete: aldrig gör du såhär igen. Aldrig igen låter du din rädsla och oro styra ditt liv på detta sätt. 

Vem har sagt att livet ska vara enkelt eller logiskt? Livet händer dej, om du har tur och otur. Allt är redan bestämt. Jag måste bara lita på processen. Det finns jobb kvar att göra, det finns saker att lära sig och förstå. Men universums ordning är bara verkar kaotisk. Egentligen är den klar. 


Och tills dess att universum börjar make sense igen är jag så lycklig för detta. Att solen värmer i mars. Att havet ligger kvar nedanför kohagarna och jag kan springa dit. Att jag får ligga i soffan och läsa medan mamma gör en brasa och pappa lagar middag. 


Och jag vet ju. Innerst inne vet jag ju. Såklart jag väljer att livet innehåller allt detta än att det aldrig hände mig. 


(null)



24 mars

Jag var på jazzklubb igår det var första gången på länge det blev tyst i huvudet 
Så jag får gå på jazzklubb tills jag blir lycklig igen

Kanske ska gå på en tyst promenad det hade Linn gjort bara gått och lyssnat på staden hur romantiskt :(




24 mars

Jag var på jazzklubb igår det var första gången på länge det blev tyst i huvudet 
Så jag får gå på jazzklubb tills jag blir lycklig igen

Kanske ska gå på en tyst promenad det hade Linn gjort bara gått och lyssnat på staden hur romantiskt :(




Två flaskor dyrt vin

Jack var hos mig ikväll 

Vi drack två flaskor vin

Alltså dyrt gott vin som låg i min vinhylla 

Jag tvättade dom sista sakerna 

Vi kollade robisnon

Det är ett liv

Det är ett underbart liv

Som ju faktiskt inte skulle ha funnits annars 

Fullständigt medveten är jag om den olycka och lycka som drabbat mej 




10/10/10

Jag går genom hela staden men är ändå inte nöjd
Vad skulle jag göra om jag inte fick gå
Tacksam för böckerna wiiiiiii vad skulle jag göra om jag inte fick läsa
Och aldrig i hela mitt liv har jag varit så lycklig över arbetet . Vad i hela helvete skulle jag göra om jag inte fick jobba 

Live skrev till mig "tio timmar tio dagar tio veckor." Tydligen har jag sagt det till henne för många år sen. Vilket bra råd! Hade glömt det. 

Tiotusen steg om dagen. Arbeta i tio timmar. Läsa tio böcker i veckan. 





Listan

Jag skriver till Matilda
Nej nu blir inget bra igen
Nu är det olycklig för resten av livet som gäller!
Det går inte ens att ta en dag i taget nu. En kvart i taget. 
Äta något (om man inte hade varit akut matförgiftad) 
Gå ut och ställa sig en liten stund i solen
Prata med mamma 
Tänka på Öland att jag ska få vara där vid havet och det kommer få mej att må lite bättre 
Arbetet, att det gör mej lycklig att jobba, jag måste bara orka göra det
Mina vänner som jag aldrig behöver be om något, men man vet att man inte är en rolig vän nu, när kommer jag vara en rolig och bra vän igen. Det kommer aldrig hända.

Nu är jag en olycklig tråkig värdelös vän resten av livet. Så blev min lott!
Och så ska jag typ ha tandställning igen till råga på allt?
En olycklig värdelös ful kompis för resten av livet 
Okej man har kanske inte tandställning resten av livet men

Jag försöker påminna mej om allt som kunde vara värre



Universum väntar du på mej

Tänker på när jag och Lisa låg i min säng på folkis för många år sen och skrek till universum om hjälp. Inget hade känts så svårt då, när vi låg nitton år gamla och bakfulla bredvid varann. Och universum belönade oss i sinom tid, men det var svårt att känna det då, de starka krafterna. Dessutom hade väl livet aldrig någonsin varit så enkelt. 

Och Jack skriver till mej att universum bara testar mej när jag ligger här matförgiftad i min soffa och har svårt att känna riktning. Men som mina tarot-kort alltid säger till mej: universums ordning bara verkar kaotisk men den är egentligen alltid under kontroll. 

Huden in och utvänd




Ung snygg och lycklig

Jag drar mitt fega och neurotiska hjärta genom öknen med förhoppningen att det någonstans på andra sidan ska finnas ett hav som jag får flyta på rygg i snart. Och då ska jag för en liten stund få tänka. "Just nu behöver du inte oroa dig för någonting alls"


Idag gick jag genom stan i mörket och snön och det påminde mig om att vara tonåring, att  tidig kväll, strax innan eller efter middagen, gå ut och lyssna på the killers typ, drömma om det där havet som en hägring som någongång skulle uppenbara sig. 


Jag vet att det är girigt men jag vill ha mer av detta hav- trots att jag verkligen fått mer än man kan begära. Men jag minns när jag och Elina på en stenstrand i Kroatien sa till varandra i den heta heta solen som gjorde oss helt röda för vi slarvade med solskydd och tunna skjortor" Har vi några bekymmer nu? Nej. Det har vi verkligen inte!" 

Kommer en sådan tid igen - nej den gör inte det va? En tid utan ett enda bekymmer lmao en tid att inte tänka eller oroa sig bara TA FÖR SEJ nej kanske inte men man får lura sej själv lite


Försök va lite lycklig och snygg jag ber dej



Lova Berggren
STOCKHOLM

RSS 2.0