Jag ligger i min säng och är lite bitter. För jag måste packa och kan inte umgås med mina kära vänner som sitter och filar på sina bekantskaper i vitabergsparken. Nej, istället ska jag packa väskan (till min morfar i Linköping där jag ska tillbringa de närmaste fyra dagarna) full med:
1. Hörlurar. Så jag kan gå långa och svettiga promenader i en okänd stad för mig själv. Det är det jag ser fram emot mest. Att kunna koppla in Håkan och upptäcka på egen hand. Strunta i att tänka och bah: MMMMMMMMMMM.
2. Böcker. Så jag kan läsa Stephen King till långt in på natten eftersom jag har en annan dygnsrytm än resten av min familj och behöver fylla tre timmar med något som inte är mina vänner och min dator. Där kommer Stephen King in i bilden.
3. Solglasögon. Så jag kan spana på den ofantliga mängd attraktiva pojkar som förflyttats från Södermalm till Linköping. (Förlåt, det är min bitterhet som gör mej så elak. Ni är så vackra så små pojkar).
Ja. Ska bli ganska mysigt. Och ganska segt att missa dramatik och kalasande med mina vänner men sånt är livet. Ska äta glass och bättra på brännan istället för att vara i skolan och det känns förjävla bra. Idag har jag även haft en urfin dag med sol och sommarlycka. Vi hörs om några dagar. Kramkramkram.

Idag skulle jag vanligtvis sitta med tal, formler och årtal som skulle nötas in, fastna någonstans i hjärnan och sedan spolas bort med nästa prov. Men ICKE. För jag har sommarlov. Alltså det är så skönt att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Dessa dagar som varit har jag, haft brunch, gungat, suttit på tak och spelat kort, haft filmkväll, sett på handboll, slagit mitt sushi rekord men framförallt, liksom placerat mej med ett tiotal människor, en del okända, en del som man känner varenda liten sida av, i en park och pratat om allt möjligt, skrattat tills man tror att rösten ska försvinna, och levt så mycket att man nästan spricker. Så brabrabra. Inatt har jag sovit elva timmar och nu nalkas badande i spöregn. Prima liv. Hej på er.
Ps. Tack för himla fin kommentar på senaste inlägget, gjorde mej så barnsligt glad. Ds.

Hejsvejs kamrater. Har liksom ingen aning om vad det är för dag eftersom det var nationaldag igår(visst passar det med lite nationalsång i rubriken)? och det kändes som söndag. Igår badade jag förövrigt i blommor, filmkvällade hos Ima och satt länge på mitt rum och lyssnade på musik och ritade på natten. Så febrilt välbehövligt, så skönt att få ur sig lite. Heja kolpennor och heja Håkan Hellström. Idag har jag hållt i en yoga lektion på SO:n med Mathilda, tränat intensiv pass, planerat lite sommar och bakat kladdkaka till morgondagens brunch med tjejerna i min klass hos världshistoriens bästa klassföreståndare. Ska bli så roligt. Nu ska jag fota min bror som kommer hem från balen och förhöra honom om eventuell dramatik. Ha det så bra kamrater.

Idag har min kära storebror bal och jag kom på att om EN VECKA har jag sommarlov. Sommaren är faktiskt inte min favorit årstid. Eller på ett sätt. På det där sättet att jag kan göra vad jag vill, att man blir liksom smekt av solen och att ingen stress exsisterar. Man bara läser, äter, hänger, sover, lever, lever, lever. MEN. Jag får nåt sorts psykvakum på sommaren. Jag ligger uppe hela nätter och funderar på varför jag ens lever. Jag känner mej svart ändå längst in och jag mår knaz av ingen som helst men samtidigt alla anledningar i hela världen. Allt ska vara så soligt och glatt och så ligger jag där svart och svår. Nä fyfyfy får panikångest bara jag tänker på det. Därför ska jag i sommar inte må sådär. Jag ska istället lyssna på mej själv, göra saker som jag vill och så. Jag vägrar att känna sådär ofestligt i alla fall. Vägrar. I sommar ska jag leva. Sådetså. Men nu ska jag träna. Hej.

Ps. I sommar ska jag meditera i kvällsol som på bilden nedan. Då var jag i och för sej i en gympasal men det är en radikal. Ds.

Idag sätts betygen. Japp. Mitt pluggande i åttan är över. Är inte riktigt överlycklig än, för kan inte förstå att inga sen kvällar, inga frihetsberövade helger och inga svettiga stressminuter under ett alldeles för svårt prov kommer att existera på över tio veckor. Men det är så skönt. Så SKÖNT SKÖNT SKÖNT. Ikväll ska jag titta på teve och på film och sova så lite att jag inte orkar göra ett litetpyttepiss på gympan med det BEHÖVS INTE för betygen är satta. Oh hujedamej va bra det känns. Ska kolla på gosprogram nu. Pusspussokramkram på er.

Igår var jag på Timbuktu i regnet med massamassa bra och dansade en aning ensam, sträckte upp armarna i luften och blundade och fick ett "wowchicawowwow vad jag lever" moment. Om ni vet vad jag menar. Det var i alla fall verkligt bra och fint och han var så himla svängig och fantastisk han.
Jag skrev även mitt sista prov i åttan vilket resulterade i översvallande lycka SÅ OLIDLIGT SKÖNT.
Idag har jag fikat med min teater Hanna (titta på vilket bra sätt jag katogoriserar Hannorna) som om någon månad åker till USA och jag kände mej så enormt liten där med min kladdkaka. Tänk att leva ett år någon annanstans, med några andra, hitta nya sidor av sig själv, upptäcka saker man inte visste fanns, både dit man reste, men också och framförallt hos sej själv. Det är lockande, svindlande stort och svinläskigt.
Det regnade så mysigt idag och jag hade ingen ork till någonting så jag gick hem och tittade på en klyschig, töntig och ganska dålig film som ändå berörde på nåt sätt, bakom allt det där sliskiga fanns ett budskap som stack till lite. Kanske för att jag också vill åka limousin mitt i natten, kanske för att jag vill att någon impulsartat frågar om vi ska umgås. Jag längtar ju efter att leva på riktigt och hitta bekantskaper som sväller av fin/brahet. Sedan höll jag ett löfte till min ömma moder och tittade på Let's dance final med henne. Anton vann och jag är glad. Nu ska jag sova och i helgen SKA JAG INTE PLUGGA!!! känner mej lycklig allra längst in. Sov gott!!!!!!