Det är nåt med sättet man vaknar
Jag brukar tycka så mycket om avsked, det är en smärtsam lättnad som jag tycker så mycket om, man tog sig igenom och behöver inte hantera att vara mitt i allt det stora, jag älskar det största, men mest älskar jag att komma ut på andra sidan av det största,
med livet och bröstkorgen i behåll.
Men mitt folkisår tar slut på tre veckor och det känns
Inte Bra
Jag är så rädd att jag använt upp min kvot av roligt och enkelt
Det känns bara så omöjligt att något ska få vara såhär igen
Men om det är nåt jag lärt mig under mitt folkisår så är det väl
Det finns inte jättemycket att vara rädd för
Jag vill stanna i det största! Men jag får väl hoppas helt enkelt, att det största inte hänt än
Hur gör man det doe??? Hur övertygar man sig själv om att man ska få vara med om det igen











Kommentarer
Postat av: Lilly
Fint ju!! Undrar samma
Trackback