Jag har ett hål i mitt huvud, en sugande själ, var finns mina tankar, var finns min väg?

Borde städa men orkar inte. Borde gå igenom min matte, men orkar inte. Borde göra en massa saker för världen, engagera mej och rädda liv och sånt men jag vet inte hur. Vet inte om jag kan. Jag längtar så det gör ont tills jag blir äldre. Även fast jag kommer längta tillbaka till min bardom, har jag liksom alltid längtat efter den där åldern då jag blir jag. Då jag kan bestämma och stå för mej själv på riktigt. Just nu längtar jag till nästa helg, den här har jag knappt gjort någonting. Men det har varit jädrigt skönt. Jag orkar inte med mej själv just nu, är jobbig,trött och hungrig. Orkar inte ändra på det heller. Vill bara göra så mycket men känner mej oduglig och liten. Jag vill också leva i en film, jag vill att någon ska uppskatta de små dumma sakerna jag gör, jag vill betyda nåt för nån, men framförallt vill jag få mer ork att orka med mej själv. Och sluta klaga. För jag har det så jävla bra. Jag vet det, men jag orkar inte ta vara på det just nu, får bara dåligt samvete för att jag inte vet hur jag ska hjälpa någon annan som inte har lika bra förutsättningar som jag. Varför lär man sej inte sånt i skolan? Hursomhelst kanske sticker till Vilma sen, stackars henne. Ta hand om Er hörni.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0