För nån som är som jag är det här den bästa tiden som finns. För nån som har andan i halsen passar snön för den kapslar in och lägger om, som bomull mot den brännande stressen. Ni som också bär på ängsligheten, ni vet att det finns inget som hjälper lika bra som att andas in den där stela, hårda luften, se hur den kondenserar och komma på att lungorna fungerar, jag andas, en dag till är jag vid liv.  För oss som har trummor i bröstet är vintermorgnar den bästa medicinen för att dämpa slamret, som vid sällsynta tillfällen blir till en melodi att följa. Det där skarpa ljuset lugnar tankarna, hjärtklappningen och molandet i magen, den byter fokus från magont till att iaktta en glittrande horisont. 

Att tiden går är verkligen livets bästa gåva till mig, och jag längtar efter det nya året, längtar efter att varje dag är bunden till det nya. Jag är ingen logisk mänska eller ens det minsta lilla rationell, jag kan inte bryta ett beteendemönster utan fyrverkerier, två flaskor skumpa och ett löfte om att det bästa inte hänt än. Jag ser fram emot det här året speciellt, men mer om det senare. Ha det fint