Att vara med er är knappt ett val

Det är ett behov 

En kvot som måste fyllas 

Ett beroende som måste tillfredsställas 

Jag skriver om så bara för att få vara närmare er 

Man öppnar fönstret och det är varmt och då känner man såhär

Det är lika bra att jag stannar här i sängen 

För det blir inte mer än såhär 

Elina bryter näsan mot vårt bastugolv

"Du kunde ha dött så du får vara glad att du lever"

Och så är vi det tillsammans en stund 

Glada över att vi lever 

Att man överlevt sina stup och sina infall 

Linjerna i era händer, jag kan dem utantill och det gör mig så lugn 

Vi satt på taket till vårt hus och jag var livrädd verkligen, jag har glömt bort hur höjdrädd jag är

Jag har glömt bort att vara rädd härute 

Att balansera rövfull på ett tak eller face-planta (haha vilket hemskt ord) på ett bastugolv och tro att "nu dör jag" men så klarar man sig och alla man älskar skålar när man kommer ner eller så applåderar man gemensamt åt Elinas första näsblod och så börjar livet om 

Och så ligger man i sin säng och det luktar whiskey och öl och svett och rök och man öppnar fönstret på vid gavel och tror att man ska frysa men så är man ändå varm

Och så känner man

Det är lika bra att jag stannar här en stund till