jag befinner mig ett svart hål

man hamnar ju där ibland när man ägnar sig åt nåt "kreativt" eller nåt överhuvudtaget kanske? Som man känt lust till att göra 

ibland har man ju skrivkramp liksom men jag litar alltid på att det ska gå över men den här gången GÖR DET KANSKE INTE DET!! DEN HÄR GÅNGEN!! Är det över på riktigt kanske

 

och det gör mig så jävla ledsen

för jag vill så himla himla gärna göra det här

och så går det liksom inte

 

jag känner mig som en i idol som trott att de kanske kan sjunga och tagit mod till sig och har typ "en dröm" och som sen har en gapande jury framför sig som liksom inte förstår hur man inte kan ha märkt tidigare att man inte ska ha hålla på med det där? 

 

det är inte det att jag inte har nåt jag vill skriva om

jag vill skriva om att falla samman inför sin hud, att inte få plats innanför den, att klia sönder den med det där spetsiga under fingertopparna

jag vill skriva om att känna sig skyldig för allt man inte är och aldrig var och aldrig kan bli, att känna skuld inför sin underordnande maktposition

jag vill skriva om att hänga upp sina tankar på trådar som man nästlar in sig i, som skär i skinnet när man försöker bryta sig ut från dem

jag vill skriva om hur det känns att inte kunna avgöra om man älskar den som står bredvid en i spegeln eller om man vill bli av med den, att vilja krossa glaset och ha det nära tills man bestämt sig

jag vill skriva om att allt tar för lång tid och att det är det som kommer ta död på mig till slut säkert

 

inget av det kommer jag skriva om

för jag kan inte

 

och det är väl som att bli dumpad i guess? man vill ha nåt gärna och man tror kanske att man ska få vara i det ett tag och så blir man lämnad och fattar inte riktigt vad som hände 

 

enda skillnaden är väl att man vet att olycklig kärlek går över och att man blir kär igen och att inget är på allvar (eller om det nu är på allvar jag har som sagt lite svårt att fatta det där!!!) men jag vet inte om jag någonsin kan bekanta mig med känslan av att inte kunna skriva? Att orden har vänt mig ryggen. Det gör feett ont att inte kunna göra det man vill helst i hela världen, det gör fett ont 

 

jag hoppas det går bättre för er och då är jag inte en speciellt generös person det ska gudarna veta men jag önskar ingen detta faktiskt