Det är nåt med sättet man vaknar

Jag brukar tycka så mycket om avsked, det är en smärtsam lättnad som jag tycker så mycket om, man tog sig igenom och behöver inte hantera att vara mitt i allt det stora, jag älskar det största, men mest älskar jag att komma ut på andra sidan av det största, med livet och bröstkorgen i behåll. 

Men mitt folkisår tar slut på tre veckor och det känns 
Inte Bra

Jag är så rädd att jag använt upp min kvot av roligt och enkelt 
Det känns bara så omöjligt att något ska få vara såhär igen

Men om det är nåt jag lärt mig under mitt folkisår så är det väl
Det finns inte jättemycket att vara rädd för

Jag vill stanna i det största! Men jag får väl hoppas helt enkelt, att det största inte hänt än

Hur gör man det doe??? Hur övertygar man sig själv om att man ska få vara med om det igen 


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


Kommentarer
Postat av: Lilly

Fint ju!! Undrar samma

2018-05-16 @ 19:16:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0