Igen och igen och igen

hon tar min hand över bordet, jag får lust att kasta mig om henne, men jag behärskar mig för jag är ju inte så jag bara larvar mig ju, jag bara lajvar lite instabil men jag får ibland en impuls att kasta mig om henne och genom att hålla mina ivriga händer runt hennes kinder få förklara en gång för alla att hon förändrat mitt liv, att hon har gjort mig till någon ny, att jag vill att hon ska vara hos mig för alltid, att jag kanske till och med blir allvarligt deprimerad, kroniskt sjuk, om hon skulle lämna mig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0