Ibland undrar jag varför jag skriver blogg. Det blir ju inte särskilt bra. Ofta tänker jag att det är ett dagbokssubstitut fast jag skriver dagbok också så jag vet inte riktigt. Det är lite kul. Måste jag egentligen försvara det. Nä. Så var det med det.

När jag läser gamla inlägg skäms jag, ty jag skrev så töntigt och fult och löjligt och antagligen kommer jag tycka så om detta sen också men även om jag skäms, även om jag skriver töntigt och fult och löjligt så skriver jag och det är ju bättre att skriva töntigt och fult och löjligt än att inte skriva alls tänker jag. Ett steg i utvecklingsprocessen liksom.

Jag trivs än så länge så bra på Södra, vill inte ha helg. Jag vet att man om ett tag kommer tänka "men vad tänkte jaaaaaag"?! Men vafan. Om jag trivs nu kan jag ju få njuta av det. Som sagt, bättre att njuta även om det är töntigt än att inte njuta alls.

Älskar grejen med att knappt känna någon, att hälsa på den som sätter sig bredvid i maten eller i aulan, att bilda små gäng utanför skolan och dra till falafelstället och att längtansfullt spana ut på treorna med lockiga luggar på skolgården.

Idag ska jag ha långkjol och ha min första riktiga skoldag.

Hoppas ni andra gymnasiefärskingar också trivs.

På bilden nedan åker jag moppe för första gången #leverpåedgen