jag plockar isär mej själv igen

jag plockar isär mig själv igen

dags att undersöka 

vad det kan vara

vilken hormon som saknas

vilken del av min kropp som behöver sättas ihop annorlunda



i instruktionerna

finns det många steg

nån hoppade över ett

så måste det vara 

nån va rastlös och orkade inte skruva ihop den som man ska 

bokstavligt talat

jag har en skruv lös

började såga för snabbt och nåt gick av 

nån nerv i hjärnan som skulle säga 

“allt blir bra”

den hög man i tu med med verktygen för att skynda på ett förlopp

hamrade in med taktfasta slag

det som kom att bli mitt mantra

 

 

är i nuet tack ska du ha

Hej!!!
 
Jag övar på att leva i nuet dessa tider. Idag till exempel ska jag skirva klart en essä och så ska jag ugnsrosta potatis och blomkål och göra en örtvinegrette till middagen! Det ska bli roligt. Lyssna på en pod på en promenad och tänka "här går jag med ena benet framför det andra." 
 
Nu har jag också börjat kolla på Too hot to handle på netflix för jag har kollat slut på allt annat.  
Annars har jag också sett:
 
  • Dejta på Svt Play, det är så fakking mysigt!!!! Och KLara Zimmergren är med! Sveriges roligaste
  • Älska mig, också på Svt Play. Inte lika bra som Dejta men det har absolut nåt och jag kollade alla i streck.
  • Robinson följer jag och Nisse, denna säsong är otrolig! 
 
 
Nog fan har man fått lite sol på näbben alltid!
 
På återseende 
 

Ljug för mej

Nils fyller 23 och vi äter go frukost och dricker mimosa. En halv flaska in säger Nils att nån han träffade på jobbet sa att dom bästa åren börjar vid 23. Min hjärna är så enkel jag bara: dom bästa åren börjar vid 23?? Jaså???? Vilka underbara nyheter!!!!! Nån på ditt jobb sa det säger du? Då måste det vara empiriskt bevisat !!! Så skönt att få säker statistik på det här: dom bästa åren börjar nu!! 

Jag som ett tag valsat runt i känslan av att min vuxen-ångest kommit ifatt mej, att mina bekymmersfria dagar är över, att alla val är av yttersta vikt och att närsomhelst blir jag lämnad, överkörd, konfronterad med saker ja aldrig fattat att ja gjort, placerad i fängelset för ett brott jag inte fattat att jag begått, har tack vare en person Nils träffade på jobbet ändrat attityd. 

Vintern rasat. Allt som varit dött sig solen strålar värma och allt blir åter fött. Det bästa har inte hänt än. Jag och Nils skålar i vårt fjärde glas mimosa. 

(null)


Fuuuuck d här skrev jag i vintras 😭😭😭😭😭😭 o nu känns valborg ännu längre bort fuuuuck

Eller är det för att jag för första gången på så så så länge idag känner: det är som det är och det blir som det blir och just nu är det bra kanske blir det bra . Våren därutanför som knackar på och säger: du är alltid så olycklig och sen blir du alltid så lycklig minns du? 

Och jag säger: ja jag tror jag minns. Jag tror att jag minns. Visst brukar det bli så visst brukar det väl. 

Blir det vår igen?

Blir det valborg och sång om att vintern rasat och blommorna kommit till liv?

Blir det nytt liv, blir det nya saker som ska ta mig med storm, blir det nya dagar med dem jag älskar, blir det plats och tid att känna: det är som det är och det blir som det blir och just nu är det bra och det kanske fortsätter bli bra. Blir det nya dagar att känna så? Ja juste kanske jo jag tycker mig förkunna, kunna erinra mig. Kören sjunger "ja jag kommer hälsa glada fåglar" 

Ja jag kommer!

Jag kommer jag följer med jag orkar lite till jag tror jag har tagit mig igenom är lite ute på andra sidan



Som en go jävla Ipren

Min mamma sa häromdagen när hon skulle va sträng mot mej "så vitt jag vet kan du missbruka värktabletter" vilket för henne är att ta en Ipren när man har huvudvärk istället för att ta en promenad. Hon vet vem jag är, hon är inte direkt orolig att ja knarkar, bara att ja får för lite frisk luft. 

Här e mina mentala värktabletter för tillfället:

(null)

Lagar för första gången i mitt liv mat som tar tid (varsågod Mimmi). Inte förstått poängen med att laga mat innan man blir hungrig för man är inte sugen liksom, men det är verkligen härligt att ta tid på sig. Omsorgsfullt skala ugnsrostade plommontomater som jag sedan krossar ner i min tomatsås. 

(null)

Jag har börjat spela världens absolut roligaste mobilspel. Påminner om Nintendo-spelen jag hade som liten, minns ni?? Regressionsmys. 


(null)

4-H gården i Hökis!! Här mutade jag Nike med nybakt bulle för att följa med 


(null)

Promenerar planlöst likt mannen i Lisa Ekdahl låten "jag går dit benen bär mej, det ska inte va svårare än så dudududud." Den låten är så fruktansvärt romantisk och den lyssnar jag på när jag strosar runt som jag inbillar mig att folk gjorde på den gamla goda tiden. 

här ligger jag och åderlåter mig själv

Det här skrev jag igår när jag va ledsen över coronarelaterade buisness. 
 

Det kan kännas överdrivet att lägga den här globala pandemin på mig men jag känner ändå att universum har väl stört sig på att jag gått runt och varit så in i helvete orolig för en massa struntsaker hela tiden att de ville ge mig nåt att oroa mig för på riktigt. Jag erkänner mig besegrad. Jag lovar. JAG LOVAR UNIVERSUM!! låt det här bli bra och sen ska jag lugna ner mig, sluta oroa mig. lita på att saker löser sig. jag ska det jag lovar. 

 

 

jag ska bli en sån som litar på att saker löser sig. 

 

 

 

Nils fnissar för att jag så ofta frågar hur det är. men jag tycker det är så jobbigt att se honom trött, ledsen, orolig, jag vill veta, måste få komma innanför huden, måste få reda ut och få bort. Tänker: det kan väl inte va mitt fel????? för då måste jag dö!!!!! han bara:

 

 

 

Han är inte rädd för smärta jag är så rädd för smärta jag bara springer och skriker om jag ser tecken på den. fast nej tvärtom jag går mot den, kryper in i såret typ vill ha allt ont på en och samma gång så det ska ta slut sen fast jag vet det inte funkar så. Jag fucking blöder eller vad heter den där ungdomsboken den kan inte heta så, ne den heter här ligger jag och blöder haha. Här ligger jag och åderlåter mig själv i en förhoppning om att skammen ska ta slut, att jag ska komma undan, bli frisk utan att ha diagnostiserats. Så ska min bok heta och den ska handla om en tjej som tycker snd om sig själv. 

 

 

 

"Jag öppnar upp mitt hjärta för kärlek nu universum" skrev Tone S på instagram för ett tag sen. Jag skriver: jag öppnar upp mitt hjärta för att lita på att saker löser sig, att acceptera att jag inte kan kontrollera allt, att eventuellt ta dagen som den kommer (jag kan inte lova för mkt) hör du det universum? Jag öppnar upp mitt hjärta för möjligheten att saker och ting kan bli bra utan att jag måste aktivera krisläge. OM du e så god och löser det här nu så öppnar jag upp mitt hjärta, har vi en deal??? 

 

 

 

meanwhile: folk utbildar sig till viktiga saker, har heltidsjobb, pensionssparar. Jag: utbildar mig till det enda man med säkerhet vet inte kommer generera något jobb. måste lära mig att skilja på vad man ska oroa sig för eller inte. Hur lärde sig alla att skilja på det? 


RSS 2.0