Jag har en Morgan bredvid mig och melongodissmak i munnen och solen lyser över rapsfält och det smakar sommar i munnen. Nån ny sorts sommar som smakar nytt och spännande. 

Det sitter ungdomar med brassestolar och liggunderlag överallt omkring oss och det värker i axlarna. De bakom mig skriker på nån dialekt om sin mascara och blir återigen förundrad över hur allt vackert och jobbigt alltid är förknippat med varandra, hur det sårbara i varje situation gör det lättare att njuta av. 

Nu ska jag lyssna på Alex&Sigge 

Tjoll out

Har allvarligt 20 paket nudlar med mig??

Och fyra väskor??

Och 50 ölglas??

Ja Gud vet hur jag ska pallra detta ända till Småland men fyfan vad värt det ska bli.

Jag har packat shorts och lökiga linnen och blomkrans och våtservetter och ÄNTLIGEN ÄR DET DAGS!!

Äntligen ska stycket i before-I-die listan där "åka på festival" strykas över, äntligen ska allt det som jag längtade efter när jag var fjorton år bli reality, äntligen ska jag få slippa tänka i nästan en vecka och det ska bli så jävla fett.

Om mindre än 10 timmar åker jag till Emmaboda!

Äntligen

Jag har dansat på sandstrand och i vardagsrum, roséskvälpt, picknickat gräddtårta och jordgubbar, nattbadat, sprungit till tunnelbanan i soluppgång, gått genom hela stan så mina bästa trosor har svettats ner och cyklat ut minsta skvalp av sommaridyll.

Imorgon ska jag packa dubbla väskor och köpa 10 burkar vita bönor för på tisdag: ÅKER JAG!

Fem dagar av fumel och dans väntar i Småland och jag är så himla redo. Jag älskar att väcka ungdomen till liv igen, det är så lätt att den somnar och drömmer sig bort.

Jag delar lite bilder på eminent kväll och dess eminenta sällskap.

Nu ska jag lyssna på Icona Pop och sen ut och ploja på den första årliga SOMMARPICKNICKEN.

Fuck vad jag mår bra nuförtiden men alltid lite rädd för att det rinner ut ur handen allt välmående för sånt går ju så jävla snabbt. 

Ses vi ikväll?? Det tycker jag vore kul

Och jag förstår att jag antagligen borde ta det som en förolämpning men VARFÖR?

Okej, jag tycker om att synas. Jag älskar när folk pratar med mig, jag njuter i fulla drag utav att få roliga kommentarer från nya vänner på instagram och bloggen (och Gud vad jag skryter om det) och det finns inget bättre än att fylla år och se den uppriktiga alternativt påtvingade kärleken i människors ögon. JAG ÄLSKAR DET.

"Du är osäker" tänker säkert vissa.

Ja, säkert och antagligen eftersom jag är snart sjutton fyllda och mitt i tonårskarusellen jag vore väl SJUK om inte lite osäkerhet bodde i min mage?

"Du är självupptagen" tänker säkert vissa.

Ja, UTAN TVEKAN, jag tänker och pratar och tittar på mig själv utan slut men det betyder inte att jag inte har tid att ta mig an andra eller att jag inte kan prata eller intressera mig för annat.

Om jag nu så fruktansvärt gärna vill ha fula kepsar och om jag måste dansa i mitten så varför kan jag inte få göra det? Jag älskar uppmärksamhet och jag förstår inte varför jag måste skämmas för det.

Om du inte tycker att jag förtjänar din uppmärksamhet så ge mig den inte. 

Självklart måste det finnas en balans precis som i allt annat i hela världen, jag tycker du kan få vara lite tonårigt osäker och förvirrad för när ska du annars vara det? Men att tvivla konstant på sig själv är självklart inget nyttigt för själen.

Och jag tycker du kan få vara lite självupptagen och prata om dig själv för det är viktigt och roligt och öppet men att inte kunna ta till sig eller vara intresserad av andra är tråkigt för båda parter och blir nog ganska tjatigt.

Så låt mig få dansa på bordet och låt mig få annonsera ut vem som har kommenterat min blogg FÖR JAG ÄLSKAR att få göra det jag ÄLSKAR när människor tänkt på mig för jag ÄLSKAR att komma i kontakt med nya själar. Och är det jobbigt så håll för öronen och kan jag inte ge dig uppmärksamhet tillbaka så be mig lugnt och stilla gärna att hålla käft tills jag har funnit balans i det hela. 

Simple as that tycker jag och TACK alla ni som sagt till mig att jag "tigger uppmärksamhet" eller liknande för får jag uppmärksamhet får jag fler människor att prata med och intressera mig för och desto mer uppmärksamhet har jag att ge.

Och att ge människor uppmärksamhet tycker jag är en himla fin grej. 

Så summa summarum hoppsan hejsan det behöver visst inte va så farligt det här med uppmärksamhet tänker jag.

Hur tänker ni?

Tjoll out

Plus jag fyller år om 53 dagar då ses vi kommentarsfältet<3

Jag spontanfikar i timmar och trivs och skrattar mig alldeles varm och går inte och kissar efter två koppar te för jag vill inte missa en sekund av det, jag firar världens bästa Corre på en kyrkogård med iaf Thai, jag hamnar mellan tio av livets lågor i en soffa som inte är min och vaknar på samma plats för det är stelt i min nacke och vi äter hallonsorbet till lunch och slår upp ett tält i vitan. 

It's a good life.

Och jag är förkyld av nattbad och bakbenet men jag har ingen tid att sörja att jag inte plankar in på klubb utan hostar fram sida efter sida i min bok för fek va det är fint att finnas till ibland. 

Jag snorar ner min kudde men jag snorar inte ner min själ och det är en jävla stor skillnad på dessa två. 

Nu ska jag lyssna på år&daroch kanske gråta en skvätt för livet äro outgrundligt och dricka svartvinbärste. 

Efter en stressig trött jobbig uppgång åkte jag till Nike, pustade ut och åt pannkakor och nybakta frallor och drack oboy och pratade och kramades och det var fint och hon är fin och jag blev mätt och nöjd och glarreparre.

Sedan firade vi världens bästa Nina som fyllde år med tårta och ploj på gräs som var lite fuktigt och säkert gav gräsfläckar men ingen tänkte väl på det utan vi hostade av för tjock vattenpiperök och ja må hon skeva ut i hundrade år.

Sedan kollektivsomnade vi hos Ida och sen badade jag och Josset i vatten som inte var kallt fast det var midnatt, vi köpte billigt godis på Hemköp som stänger 23.47????? sjöng för Corre son fyller år idag(!!) och sen somnade jag i en annan statsdel/stadsdel (hur faen stavas det??)

Prima liv.

Nu ska jag vänta på att en annan skeving vaknar och sen ska jag upptäcka äventyren som vilar i denna oskrivna dag!!! Carpee

Aldrig ska jag flytta från denna stad ordentligt alltså.

Gu jag är så uppfylld av detta nu mina gardiner mitt munspel min fönstervy.

Nu ska jag sova sen!! En morgondag fylld av äventyr.

Helt allvarligt så kommer jag inte ihåg senast jag mådde såhär fysiskt bra. Jag lider inte utav skoskav eller eksem eller blåsor och så vidare. Jag känner mig frisk! (förutom huvudvärk som jag ska ta blodprov för och kolla upp och är inte van vid såna där medicinska omständigheter) Välmående! På det fysiska planet och oftast tar jag mig bara tid att känna efter hur det ligger till på det psykiska planet med hjärtat hjärnan magen som jag pratat om tidigare, och det känns ovant och vackert att kunna bry sig om hälarna, tandköttet, ögonlocken för att se till att allt är som det ska. 

Sjukt egentligen att ett upprätthållande utav en själslig stabilitet ska orsaka förseningar på den fysiska hälsoexpressen så att säga. Och så säger vuxna att "hur kan ni röka?? Och dricka importvodka?? Och inte sova ett endaste dugg på nätterna??" Och fattar inte alls att cellerna som ska hålla koll på att vår fysiska hälsa är i balans har behövts byta fokus och kontrollera att vi inte går sönder själsligt. 

Hursomhelst, det har varit så himla bra här, höga fjäll där jag rensat lungorna från ångest och stress och fyllt på med lugn och ro, tusentals solvarma nektariner och spelkort som blivit flottiga av vinägerchips.

Jag har läst och lyssnat och tänkt på en massa bra och mina ben är lite bruna.

MEN det ska bli FANTASTISKT att komma hem. Jag längtar så mycket efter sorbet och tanto och grus och frihet och skvaller och varma varma vänner så mycket att det knappt går.

Och jag känner mig utvilad och så redo att uppleva det där! 

En av de bästa grejerna som jag vet, och som jag tänker att jag kommer komma ihåg när jag blir äldre, är att komma hem med bil på sommaren. Alltså själva hemkomsten. Att köra in på Södermalm och fyllas av all längtan efter att få sitta på de där uteserveringarna med mina vänner i tunna tyger med solblekt hår, och bara vara ute i den där staden och andas in det där sommarvarma. Det är nästan dammigt i luften för det har varit så varmt så länge och jag kan dra ner fönstret och riktigt andas in det där, alltså nästan sensuella, somriga varma dammiga Stockholm fyllt av spänning och brunbrända människor och folköl. Guuu det är kanske det bästa jag vet i hela vida världen. 

Det var det från mig. 

Om ni är i Stockholm så ses vi säkert snart. 

Puss. 

Jag skulle idag ta en bild och skicka till min bästis men tog om. För jag var ful. Till min fucking bästis. Som har sett mig i alla situationer i livet. 

Först skämdes jag för att jag tvekade på att vara ful inför min bästis som jag vet älskar mig oavsett hur jag ser ut, men sen blev jag irriterad på att jag bryr mig OAVSETT vem som ska se bildjäveln. Jag ser väl ut som jag ser ut. 

Och jag blir inte bara irriterad över ideal och sånt eller att vi fokuserar så mycket på hur folk runtomkring oss ser ut utan framförallt över att jag skämdes över att jag var ful på den där bilden.

Okej? Synd jag va lite jävla ful ok vad säger det om mig? 

Säger det någonting om det som faktiskt är intressant om mig?

Säger det nåt om min humor?

Min intelligens?

Min välvilja inför andra invider?

Mina dansmoves? (och tro mig, de förtjänar inte att underskattas).

Nä. Inte ett skit.

Och det jag vill säga är inte att alla är vi vackra på vårt sätt, för även om jag tycker att det finns så mycket beauty i oss alla eftersom jag tycker skönhet handlar så mycket om ens karisma och så vidare, utan vad fan gör det om det INTE skulle finnas det? Vad fan gör det om jag inte är vacker? 

Inte ett skit.

Och just därför tycker jag att vi kan ge komplimanger kring utseenden också för det är egentligen så ointressant. Jag tycker ändå att det är superskoj om någon säger att jag är fin och kanske är det för att jag har en ungdomlig hjärna, men jag tycker inte att det är nåt fel, för det spelar ju ingen roll egentligen. Att säga att nån är snygg säger ju ingenting om hur rolig en tycker personen är, eller hur kloka grejer den säger eller hur spännande det är att vara med den. Det är ju totalt irrelevant egentligen.

Så det är viktigt att flytta fokus i det här också! Säga "du är jävligt snygg men det viktiga är att du är en så bra vän" för GUD vad en har grubblat och ältat sitt utseende och GUD vad vi behöver hjälpa varann i att inse att så mycket säger det egentligen inte om dig som person. 

Och jag tycker därför absolut att en kan få påpeka sånt för det är kan vara svårt att inte se skönhet i sin partner, bästis, mamma och så vidare. För skönhet har ju som sagt att göra med någons doft, sätt att skratta och kyssa ens nacke också och det tycker jag en kan få dela med sig utav, på samma sätt som det är kul att färga hår och ta del i öronen för det kanske förstärker eller gör att en känner sig fin. Och det är ju skoj att göra det också. Typ som det är kul att laga god mat. Eller simma snabbt. Fast det inte säger nåt om oss egentligen. 

Och nu är det slut på att skämmas inför min bästis som jag vet älskar mig, men det är också dags att sluta skämmas för de som inte älskar mig. Som tycker att jag är ful. Skammen över att vara ful. Jag är så jävla trött på den. 

You are beautiful in every singel way men om du inte är det så spelar det ingen fucking roll. Alla människor är kanske inte klassiska vackra och skit samma då.

Jag har skämts så mycket över att jag är ful och jag blir så irriterad på allt som fått mig att ens ägna det en tanke när jag skulle kunna koncentrera mig på att växa som människa eller ha fett kul och jag blir irriterad på att ingen sa till mig när jag var tretton och pubertetsful att ja "du är tretton och pubertetsful men tänk på viktigare saker och upptäck litteraturen och tänk på att du är exakt lika jävla älskad fast du är pubertetsful". Palla att det är pinigt att vara ful. Palla att det ska uppta ens tankeverksamhet när det finns så mycket annat att tänka på framförallt när en är tretton!! Och lite pubertetsful!! 

Vaknar till detta, sjutton grader på altanen och ett fjäll att bestiga! Skönt att tänka klart för sista gången på länge och lyssna på Icona pop.

Har förstått att jag kanske måste börja hänga med lite mer i svängarna när det gäller populärmusik för min mest lyssnade låt för tillfället är "I DONT CARE" :-) aja

Hedo

Det känns som att i takt med att mitt hår blir blekare blir jag en gladare människa och i takt med att jag vänder blad i boken blir jag en klokare människa och i takt med att jag smörjer in fötterna blir jag en lättare människa.

Det känns bra och jag fattar igen att det kanske inte är så svårt att forma livet till sin fördel.

Faktiskt alla böcker jag läst denna semester har fått mig sugen på det här LIVSUPPVAKNANDET. Ni ska få se vilka de är sen.

Hare

Oavsett hur bra det vore om jag kunde bara njuta utav lugn och blodapelsinläsk så får en ju kortslutning i systemet ibland och jag drog på mig mina flipflops med massagepikar under och begav mig ut och satte mig på en gunga och lyssnade på first aid kits nya album (tips!) och håret flög framför mina ögon och glittrade i solen och det luktade nyklippt gräs och det var sommar ner i varje beståndsdel men oavsett hur mycket jag njöt utav det, oavsett hur perfekt och vackert det än var, så skavde det i hjärtat. Finns det människor som kan njuta okomplicerat av skönhet? Är det kanske bara så att jag har skavsår i hjärtat? 

Jag vet inte. Kanske.

Tittar på en film om krig och det är så en vill gråta jag FATTAR inte, blir som ett barn igen 

"Mamma varför finns det sånt" och ingen vet ingen vet o ack o ve och fyfan

Vill hem nu, hem igen för att somna mellan lakan som inte är mina och dricka lemonaddrinkar och simma i månstrimman och cykla mellan björkar och få ligga med huvet i nåns knä och matcha kläder med brännan

Och jag skäms liksom hur kan jag insett och samma inlägg oja mig över krig o sen prata om drinkar men det kan inte hjälpas, ungdomen är en paradox så är det bara

Läser om hur en fixerar perfekta ögonbryn och tänker att jag hade kanske varit lyckligare om jag brydde mig mer om smink och mindre om annat

Aja 

Det är en fluga här inne och jag har soleksem på kinden men ska sova i alla fall. 

Hej

Jag har tänkt på lite grejer:

Eh tappar bort mig i tanken. 

2. Är brukas ett ord?

3. Varför finns det inget café med hängmattor?

4. Har kanske läst den bästa boken jag har läst i hela mitt liv och den heter kärlekens historia och ni kan få utdrag från den sen om ni vill

5. Fuck vad jag ser fram emot att komma tillbaka hem och fuck vad jag ska skarpa den där staden och de där vännerna

Nu ska jag spela tennis alternativt läsa ut sputnik älskling (den är så bra)

Hur mår ni?

Tudels

Jag saknar Stockholm också men jag är inte så stressad i min längtan för jag vet att det finns där redo för mig att uppleva.

Kramopuss

Alltså: det kan låta banalt men jag tror helt enkelt att det handlar om att STIMULERA SJÄLEN. Att göra små saker eller stora saker om en så vill, på nya sätt. Istället för att jogga, simma! Istället för att kolla samma film igen, se en dokumentär som får dig att tänka till! Istället för att fika, gå på museum! Istället för att sova gå en promenad! Istället för att vara på landet åk till andra sidan jorden! Istället för att vänta på att göra karriär, skriv en jävla bok! Istället för att vara olyckligt kär, skriv ett kärleksbrev! Istället för att drunkna i samma fester, skapa ett temafestkonto på instagram och gå på temafester! (speaking of experience, d äger)

Det finns så mycket som vi kan göra om vi bara tänker till och anstränger oss lite. Jag brukade tänka att det är att det är oförskämt mot mig att trycka in min existens i vanor men nu tänker jag att det är en oförskämdhet mot detta universum av möjligheter, att vara för lat eller feg för att uppleva det. 

Detta skrev jag cirka elva sidor om i min dagbok igår så om nån vill ha del av överkursen call me! Idag lyssnade jag på en podcast där Sigge(<33) sa att "överraskningar är livet" och det är så sant tycker jag! Men jag inser nu att vi kan göra våra egna överraskningar, det är enklare än en tror att överraska sig själv. 

Hoppas nån av er hajar grejen annars skyller jag på att ensamheten här i Norrland har krånglat till det för min tankeverksamhet. 

Tudels

Läste också en jävla smart bok och lyssnade på Alex&Sigge såklart. 

Ska sova nu. Sover typ elva timmar om natten!! Det är fan lyx. Det här när folk får ångest utav att vi sover bort en tredjedel utav våra liv, JA men det är också den enda gången vi är skyddade hundra procent från ångesten så jävligt onödigt att få ångest över den mest ångestbefriade situationen i hela livet. Am I right??

Aa fan

Sov gött.