Om ungdomen
Jag har ett citat på min vägg som lyder "ungdomen-hunger eller en trötthet som dansar?"
Jag vet inget som beskriver ungdomen bättre. Jag har läst tusen ungdomsromaner, jag har sett alla säsonger av OC, gode Gud jag har varit ung i hela livet och inga ord har fastnat i mig som de där.
Att hungra efter nåt STÄNDIGT, ibland inspirationen, ibland spänningen och ibland bara livslusten. Ibland hungrar jag på rätt sätt, som nu, jag är hungrig på äventyr och ett nytt år med möjligheter, men det är bara för att jag innerst inne är mätt. Den här hungern är bra, den driver en, det är inte den här hungern som gör så ont att det krampar. Den riktigt farliga hungern är när en hungrar efter någonting, VAD SOM HELST, som ska få ögonlocken att kännas lättare och andetagen att kännas meningsfulla. Och jag hatar det där krampandet i mellangärdet, efter nånting att stoppa i mig som gör att jag för ett ögonblick kan komma ihåg hur det känns när nåt har betydelse.
(Och ja jävlar va jag e tacksam över att inte hungra efter maten men det är en annan fråga förstås)
Att dansa i trötthet är fan livets jävla ungdomssignum. Att göra en ansats att göra nåt roligt men tappa bort sig i en dimma av självförakt och tomhet. Jag ångrar inget jag gjort i ungdomsdimman, men jag är ledsen att jag behövde det. Jag önskar ingenting ogjort, men jag önskar att jag inte hade känt behovet av de där läpparna, den där flaskan, det där vakuumet.
Och tänk vad många vuxna som kliar sig i håret och tänker och fnular och undrar varför mår så många ungdomar skit och varför gör dem så mycket skit. Svaret sitter på min vägg!! I två rader nedskrivna av nån snubbe jag glömt namnet på, uppklistrat på knögglig tapet sitter anledningen till så mycket tonårstrubbel. Att vi ständigt hungrar och att vi dansar i trötthet.
God jul pt 2
Hej igen.
Jag är så tillfreds just nu och jag tänker att jag ska ta med mig den här känslan av att vara nyscrubbad och insmörjd och älskad och lagom trött och mätt och lycklig vidare i livet.
Jag ser på pluras jul och jag tänker att det ska bli så. Det här året det här livet, att laga mat och röka i fläkten och spela musik och samtidigt vara nyscrubbad och insmörjd och älskad och lycklig.
Idag ska jag slappa och kolla på teve och läsa och äta och forma mina nya mjukisbyxor efter rumpan.
Hoppas ni tar hand om er själva! Det är min bästa julklapp och viktigaste nyårslöfte.
God jul
Nu kommer den!! Högtiden jag kan viga mitt liv åt att älska.
Sitter i min gran
En grej som jag tycker är nice är att jag faktiskt börjat glömma klapparna typ och fokuserar liksom på att få käka och ta det lugnt :-) och kolla film efter film och såntdära. Fast när jag kommer på klapparna blir jag förstås så jävla glad. Nämen ändå hörni, kul att komma på att julen faktiskt är en FIN grej även om den har blivit offer för överkonsumtionen och tyvärr blivit roten till mängder av människors ohälsa. Så när det faktiskt går att ta vara på och må bra så tycker jag att det är bäst att uppskatta dåligt inslagna paket från bror och för salt sill från pappa.
Okej men nu orkar jag inte vänta längre!!!! Det är alltid stressigt såhär dan innan och sen imorgon är det ultimat chill i typ en vecka alltså kan det bara bli morgon.
Rätt osammanhängande men vad begär ni av en julsjuk liten tonåring som spänner fötterna av JULELÄNGTAN???
Fyfan vad jag längtar och vad jag ska ta vara på att va med FAMILJEN o VARA SNÄLL o KÄKA MASSA. Faktiskt.
GOD JUL! Take care o take care of varandra faktiskt!!!!
All My love
Sitter i min gran
Bara om hon ligger tätt intill mig kan jag bli den jag var igår
Årets mörkaste dag men årets ljusaste i hjärtat.
Anledningar:
1. För ett år sen låg jag fundersam o nykysst o nyvaken i sängen och nu vaknar jag bredvid ägaren av läpparna EXAKT ett år sen EXAKT samma jävla pöjk EXAKT samma cigarettdoft i håret. Världen är ett jävla mysterium
2. Jag satt just i tre timmar och gjorde och slog in chokladkolor. Jag hade alltså tiden att i TRE timmar provsmaka och skära och slå in kolor i smörpapper. Jag har behövt tvätta håret i handfatet för att jag inte hunnit duscha och nu kan jag salta kolor i tre timmar. Det är vackert.
3. Det är snart snart snart jul!!! Det bästa jag vet, jag ska vila o äta köttbullar o titta på film efter film och svulla polkagrisar och lata mig och till och med få PAKET för att jag slöar?? Tacka vet jag Jesus Kristus.
4. Det snöar nu, långsamt och jättevackert och påminner om själen, alldeles lugn och ren nuförtiden.
5. Hade också tid att lyssna två avsnitt alex&sigge o Sigge sa att det är nåt med ungdomen som gör att vi hela tiden vill "vrida om kniven". Ex. när vi är ledsna så lyssnar vi på ledsen musik fast vi borde lyssna på glad. Och jag hittar ett gammalt stycke i min dagbok från min kanske ledsnaste dag i år där jag skrev att jag är beroende av mitt mörker. Det är skönt att falla tillbaka i det på ett sätt för jag hittar så bra i mörkret och jag riskerar aldrig att bli bländad. Jag vet inte varför detta var en bra sak riktigt men det är alltid skönt att få bekräftat att allt jag skriver i ångestdimma inte är skit.
6. En gång när jag var liten sa min bror att vi va bästa bästisar o jag tänker på det ibland att han är min bästis fast vi inte är på "bästis vis" och jag älskar honom för det, att vi kan sitta helt tysta med varann en hel middag men ändå finns det ingen som känner av mig bättre på hela jordklotet. Att jag inte har nån aning om huruvida han gjorde nåt sjukt igår på festen men jag vet hur han låter när han snarkar på morgonen.
Jag har köpt en så bra julklapp till honom och jag längtar tills han öppnar den.
7. Jag viskade orden i täcket imorse för jag var så ovan vid att forma dem men JAG ÄR LYCKLIG nu, jag känner det in i varenda liten beståndsdel.
8. Love always from me
Jag hör inte längre ekot från mina steg
Äntligen tillbaka in i matchen. Jag fattar nästan inte att jag pallat att vara ingenting och göra jättemycket. Min kropp är slut och somnat elva fast det är helg men hjärtat är med mig tillbaka in i livslusten. Jag har rosiga kinder hela tiden av vinternatten och julklapparna är inslagna och jag ska baka chokladkola nu och det är lov en hel evighet. Livet är sån jävla lyx vilket känns som ett mirakel med tanke på att ungdomen på sistone känt som ett nederlag.
Jag sminkade mig men grät bort det på badrumsgolvet och det va skönt för med de tårarna sköljdes oktober o november bort från min kropp
Frukost på sängen och lyckotårar angående new girl säsong två.
Jag Nike Elina slog in klappar o drack glögg o pratade nyårslöften julefirandet o Ebba grön.
Jag sminkade mig men grät bort det på badrumsgolvet och det va skönt för med de tårarna sköljdes oktober o november bort från min kropp
Jag sminkade mig igen och gick på punkfest. Charader och bara tjejer, det va så fett.
Frukost på sängen och lyckotårar angående new girl säsong två.
Va med bästisar från en annan tid som fortfarande är samma tid och det är skönt att ha det så.
Jag Nike Elina slog in klappar o drack glögg o pratade nyårslöften julefirandet o Ebba grön.
Vi ses snart!!!
Jag har fastnat i en spottloska från ungdomen
Idag kom syokonsulenten och som på beställning började vi oja oss om framtiden. Men jag kan inte delta. Det känns oärligt. För jag har ingen ångest för framtiden. Allt jag kan se när nån säger 25 är mig själv med en öl i ena handen och sandaler i den andra springandes längs gränser i Västindien i nån långkjol. Och jag längtar inte så mycket för är rätt tillfreds med gymnasiet men jag har inget problem med att tiden går.
Såg en bild på instagram och jag var hundratusen procent på att den lades upp åtminstone en halv existens sen och så var det TRE YNKA VECKOR SEN????? Jag kan få snarare få panik över det att jag tyckt att jag har kämpat mig igenom så mycket och så har det knappt gått nån tid alls vilket innebär att jag måste kämpa ännu längre.
Jag fick en kommentar en gång för längesen om hur jag kunde tro att allt kommer lösa sig och sanningen är att jag PALLAR inte tro att det ska fucka jag är inställd på att ungdomen har vänt för mig nu, att jag hade kroniskt ont i själen i åtta år men nu är det andra bullar, nu ska ungdomen smeka min mage tills jag blir gammal nog att få ordning på hormoner och såntdär.
Och jag kan inte fatta att jag ska bli gammal och ta ansvar eller så att betala räkningar måste en ju va minst tusen år för att göra. Nä, det är så mycket ungdom kvar i mig så jag orkar inte oroa mig för lägenhet och jobb och pengar FÖR DET LÖSER SIG eller så gör det inte det men varför ska jag då ha ångest för det redan nu i så fall? Då föredrar jag att göra roliga grejer istället till exempel duscha sent på kvällen så det känns som om världen är din för det är så tyst eller promenera i frosten.
Jag har gjort klart årets sista examinationer och jag har inga ord för den lyckan.
Tills vi ses igen, hade.
Nina
Kolla va hon e nöjd!! Kolla va hon e glad!! Kolla va hon e fin!!
Äntligen e hon hemma.
Jag vill skriva låtcitat men lyssnar bara på julmusik nu
Luktar pepparkaka när jag somnar det är kanske den bästa sovlukten som finns efter en och annan pojkvän förstås.
Sweet little Jesus child
Det är som att det äntligen kommit tillbaka. Den där känslan av potential i allt en gör. Jag tror inte jag har känt den sen det gick upp för mig att jag behövde jobba hela höstlovet. I mer än två månader har jag gått runt i nåt sorts vakuum. Nåt sorts jävla stand-by läge. Jag har inte klivit upp ur sängen på helgerna under hela oktober och november förutom för att plugga, förutom för att jobba, förutom för att stressa bort till något annat. Och när folk frågar vad jag har gjort hela helgen eller hela lovet har jag inget svar för jag har varit i stand-by läge. Ett knapptryck bort från verkligheten. Ett jävla vakuum som präglas av en innerlig längtan att somna om.
Julfest. Hilma fyllde år, det snöade på hela vägen hem och Elvira höll min hand.
Mitt livs jävla solar som nu höll varsin hand genom snöfallet.
Jag vaknade bredvid bästisar av morgonsolen i kyrkan.
Såhär ska jag bo
Promenerade hem i staden som är mitt egna kärleksbarn.
Hade teateruppsoel fast jag mimade för jag var för hes.
Och så äntligen. Det där uppvaknandet. Äntligen det där knapptrycket som får mig ur stand-by läget, upp på fötterna ut i livet.
Jag har nästan fuskat mig igenom december för jag har dansat mig igenom plugghålen fast jag borde ha sovit mig igenom dem. Men äntligen. A taste of existensen igen och jag har tagit tillbaka dansen, flykten, glädjen i magen och installerat det i mig igen.
Jag har fan inte varit lugn eller lycklig eller lustfylld på hela jävla oktober november typ, jag har legat där som en liten människa i universum och andats in och ut och hoppats på att det snart ska ta slut. Börjat dricka kaffe på morgonen för att hinna plugga innan skolan börjar och passat på att gråta på nätterna för att spara tid.
Men julefriden har kommit så lämpligt och jag vill inget mer än att det där lovet ska omfamna mig med mat och klappar och tid och sömn. Och livet är tillbaka i blodet och jag har gråtit så mycket denna helg både som någon sorts tacksamhet till livet som valt att välkomna mig tillbaka, som en reaktion på att nåt är vackert igen, som en sorts konsekvens av livets bakfylla och vinets bakfylla och kanske lite p.g.a. PMS.
Julfest. Hilma fyllde år, det snöade på hela vägen hem och Elvira höll min hand.
Mitt livs jävla solar som nu höll varsin hand genom snöfallet.
Jag vaknade bredvid bästisar av morgonsolen i kyrkan.
Såhär ska jag bo
Promenerade hem i staden som är mitt egna kärleksbarn.
Hade teateruppsoel fast jag mimade för jag var för hes.
Antal gånger jag gråtit under helgen:
1. När luciatåget sjöng "sweet little Jesus child" och Olga och Moa stod där som Lucia och mimade ännu sämre än vad jag gjorde och det var så fucking vackert att de stod där och alla andra och är mina vänner och sjunger och jag håller dem i handen liksom.
2. När jag kom hem snöblöt och grät i en halv minut innan jag somnade på en stackars sinnesförvirrad André. Anledning till gråten: oklar
3. När ett barn på min teater dansade ballet på mitt julspel. Kan inte ens fortsätta prata om det
4. När luciatåget igår i Katarina tydligen leddes av Ella som sjöng solo med en röst som jag skulle offra alla mina pokemonkort för.
5. Nu när jag tänker på detta.
Vi ses snart mina älsklingar.
There's a feeling nothing in the world can buy, when they pass around the cocolate and a pumkin piE
Det så bli så skönt med nytt år också. Nya tankar nya kläder ny attityd. Jag älskar nyår, på tolvslaget är det gamla så långt bort och varje steg känns så viktigt för det är de allra första. Det känns som att lära sig åka skridskor och plötsligt upptäcker en att det går att glida igenom existensen.
Jag kom just hem från minijul och jag känner mig ombaddad av bomull och sidenlakan efter att ha varit med mina vänner. Vi dekorerade pepparkakor och bytta klappar. Det var fint.
Tankar jag slagits av:
1. Det har äntligen blivit lugnt i själen. Allt från och med nu känns bra och snart är det jul
2. När ska jag lära mig att erkänna att saker suger? Oktober och november sved in på bara skinnet men jag blundar för det där om och om igen av nån jävla anledning.
3. Går det att jobba som sån som krysterar pepparkakor? I så fall ska jag bli det jag äger tydligen på det
4. Zooey deschanel kan hon bli mig eller jag älskar allt som e hon
Snart är det tisdag jag hatar tisdagar
Kämpa livet
Imorse drabbades jag av en baksmälla av livet. Ingen ork fanns i kroppskrället och huvudvärken dominerade mitt kroppsliga tempel. Förövrigt var tanken på min kropp som ett tempel väldigt långt borta.
Jag orkar inte. Jag kämpar mig upp ur sängen ut ur huset under hustaken och längtar tills sängen ska vagga min kropp igen. En baksmälla av livet. Ett resultat av plugg i timmar med hukad rygg och bara pauser för att gråta och brygga kaffe, ett resultat av oktober och november som nu bevisat är de sämsta månaderna livet har att erbjuda, ett resultat av att inget gett mig energi eller inspiration förutom kyssar i nacken och bästisar som också hukat för duggregnet från himmel och hjärta.
Och äntligen kan jag räkna skoldagarna fram till jullov och EN NYSTART på mina fingrar. Och det är så lite lite kvar av den jobbigaste skoltiden i universum. Och jag, Elina och Nike handlade julklappar hela eftermiddagen och jag fattade att det är dags att fucka baksmällan och välkomna LIVSLUSTEN.
And I don't give a FUCK about your fucking
Kom just att tänka på HUR TÖNTIGT ÄR DET INTE MED SPORT? Alltså inte själva spottandet men tävlandet. Vad säger det liksom om att en människa kan hoppa högt???? Slogs just av hur konstigt det är att vi tävlar om sånt bah "den här personen åker skidor snabbast i världen" bah ok not a fuck given in the history of fucks.
Ok fredag vilken DIMMA
Kan vi börja tävla i coolare sporter som typ drinkblandning och hångel??
Kom juuust på att Sam är världsmästare i dans och Benjamin i skateboard med det är faktiskt de enda coola sporterna att vara bra på i hela världen är faktiskt opartisk nu.
Och typ fotboll det är ganska häftigt
Har inte köpt en endaste julklapp???? KOM IGEN LOVAAAA
Nu börjar juletiden att hinnas med i alla fall så det är ju tur och denna helg har varit jävligt kul så det är ok
Ok fredag vilken DIMMA
Nyval Nykval
Då var det dags igen alltså.
HUR KAN DET VA SÅ JÄVLA SVÅRT
Det är pengar som är problemet tydligen. Det är pengar som gör att vi inte kan öppna armarna och gränserna och hjärtana tydligen. Åt helvete med rikedomarna när de stoppar oss från att hjälpa rädda tycka om flera. När jag var ett litet kid lärde jag mig att människor föralltid är viktigare än vad som finns i fickan.
Har fickan blivit så jävla mycket finare tyngre lyxigare eller JAG KAN INTE FATTA. Hur kan det nånsin komma att handla om huruvida vi tjänar på det eller inte när det i samma veva handlar om liv. Jag vill inte att "vinstintresse" ska finnas i samma mening som "människoliv" NÅGONSIN.
Kan ni alla snällasnälla komma ihåg det när ni kryssar i lappen i mars medans jag biter nagelband.
Hejdå
När får jag nobelpris
En grej jag inte alls överhuvudtaget kan göra:
Även; paketkalender
Ta tag i vissa saker i mitt liv. Tror många tänker att jag är produktiv för att jag typ kan plugga men JESUS vad jag inte är det egentligen. Exempel borde ringt o tackat för födelsedagspresenten till farmor. Antal gånger jag ringt farmor på tre månader: 0. Exempel två borde ha tagit med en päls till min teater varje onsdag sen oktober. Antal gånger jag har ens gjort ansats att lyfta påsen: 0. Exempel tre borde beställt hem min skolkatalog för två månaders sen. Antal gånger jag har loggat in på fotomailen. 0 gånger.
VARFÖR ÄR JAG SÅHÄR
Men men även solen har sina fläckar :-) och det är kanske genetiskt typ? Gast det har hoppat över fyra generationer eftersom NATURLIGTVIS alla i mitt jävla släktträd tagit nobelpris och världsmästerskap i styltor.
Hursomhelst, det finns ingen sorg i hjärtat. Anledningar:
1. JULEN ÄR HÄR
2. Jag ska äta blåbär i yoghurten imorgon
3. Hälsostjärnan är fortfarande klar
Misströsta inte
Även; paketkalender
