Häromdagen när vi kollat teve och skulle sova och du hade ångest och var svår att få tag i, och jag VET att det inte är jag som orsakat din ångest, jag hör när du säger det och skäms för att du måste påminna mig, men i alla fall,
så lägger jag mej med ansiktet från dej och jag vill gråta stora blöta tårar för det känns så hemskt och jag känner redan dina ord i nacken hur du säger att du ångrar dej, att du tog ett förhastat beslut, att du är kär i den där andra som jag vetat att du varit hela tiden som jag tänkt dej om men inte vågat, och jag förbereder mig, jag trycker handen mot bröstkorgen som för att hålla tillbaka hjärtat i kroppen när det kommer falla ut.
Men så drar du mej närmre, viskar att jag ska berätta nåt, så som jag brukar be dej när jag inte vill att kvällen ska ta slut. Och jag berättar väl nåt om hur jag tänker på dej så mycket att jag glömmer bort att handla och står framför ett tomt kylskåp men jag är ju inte hungrig för hela min mage är fylld av känslan av att vara med dej,
kanske säger jag inte det till dej då men jag önskar att jag kunde, jag försöker, gör mitt bästa för att få dej att förstå,
Det är utmattande att tycka om någon man knappt känner så mycket, man får veta att den har gjort en operation eller varit kär i någon eller spelat in en låt och antingen så krymper det där hålet i magen eller så vidgas det och med dej bara vidgas det om och om igen, som att jag nästan får be dej
"pausa nu jag måste andas"
Jag var på spa, skrubbade mig med is och badade bastu med eteriska oljor, simmade i varma källor. Åt tre-rätters och däckade i vita lakan, vaknade och åt frukostbuffé bläddrandes i ett magasin jag köpt haha
Sen direkt till Göteborg för att äta vitnamesiska vårrullar, dricka hotshots och dansa på Pustervik med mina hjärtan
O sen va bakis med dom
Var på Domen och kollade va dom gör om dagarna blev lycklig och avundsjuk som alltid
Det var sommar i Göteborg! Det var underbart och jag längtar tills jag får komma dit igen. Nu ska jag tandläkaren, sen till seminariet och sen till körrepet.
Ett liv det med
Puss
man försöker säga
"jag ska försöka slita loss den där hinnan som klistrat sig fast runt min bröstkorg, jag ska skära loss den om det så krävs för att du ska få plats innanför"
men man säger
"är du säker på att du bara vill ha mig"
man försöker säga
"jag ger upp alla dom grabbarna på barerna som jag så gärna vill stryka över hakan och som bjuder en på öl och som skrattar högt och kluckande åt att man skämtar bara det allra minsta på sin egna bekostnad"
men man säger
"jag tror du kommer tröttna på mig snart"
man försöker säga
"jag har begravt min stolthet för att vara med dig, jag gräver och gräver och öser enorma mängder jord över hålet för att den ska stanna där men det är svårt älskling men jag försöker verkligen"
men man säger
"vet du, det är så roligt med mig för jag bryr mig inte så mycket om just det"
fan va längesen det var jag skrev trots att det är mitt viktigaste löfte till mig själv (nästan), att fortsätta skriva även om det mesta bara blir skit
stort tack ni som fortsätter läsa trots att det bara är skit här och nu nästan ingenting, det känns mysigt och snällt
det är svårt att unna sig att skriva när man egentligen har andra saker att göra, jag känner mig som en sådan idiot som avsätter tid "för att skriva" när det blir kefft och larvigt och jag egentligen borde plugga eller festa eller städa eller dricka öl med nån kompis jag älskar
folkis var ju speciellt på så sätt, åtta timmar i biblioteket med mig själv och kanske sebs eller nora och en termos kaffe typ, man behövde inte ens göra avbrott för att laga mat för det gjorde kockarna i matsalen haha
ett av mina nyårslöften är att avsätta tid för de sakerna som får mig att må bra typ, skriva, gå upp tidigt och dricka kaffe och läsa tidningen, promenera ett par timmar själv och lyssna på en dokumentär, måla, hacka lök alldeles noggrant i små kvadrater och steka i olja och rödvin och lyssna på vit päls i bakgrunden och rosta grönkål med rosmarin i ugnen, sjunga lite mer, yoga några minuter och smörja in mig med lavendelolja efteråt så ofta jag kan
2018 är över och jag har försökt sammanfatta men det är svårt för det började på folkis med allt det speciella och vackra och sen började jag nytt jobb, ny utbildning, flyttade till ny lägenhet och det har varit så bra allting, mycket och roligt, men ändå gått obemärkt förbi på ett märkligt sätt? Jag vet inte vad det är som gjort det, kanske har jag vant mig vid att allt ändras från dag till dag, kanske har jag bara blivit mindre sentimental. Det har varit ett bra år tycker jag, jag har tagit en hel del stora beslut utan att ens veta om det, det är väl utmärkande för den här tiden om något
2019 vill jag
-öva på att distansiera mig så att jag blir bättre på att vara nära dvs: hantera mitt psyke som faktiskt varit väldigt stabilt på sistone god bless
-aldrig spara på nåt härligt och kul, god mat, gott vin, goda vänner sparar man helt enkelt inte på!!!!!
-göra mer av det lilla som får mig att må bra
-fortsätta hålla kärlek, konst och kunskap högst av allt. bilda mig lite grann, det är utmattande att veta så lite om så mycket!!
-ta tag i mina jävla ambitioner lite jävla grann
-ha pissigt kul
det är ganska enkelt att ha det bra ibland och det vill jag komma ihåg
när jag precis blivit kär i Nils skrev jag "finns det ett namn för det som gör en glad och skör på samma gång" haha så kul att jag inte fatta att jag skrev det för att jag va kär. Kanske det smartaste jag skrivit om kärlek (har iofs inte skrivit så mycket smart om kärlek så kan också vara därför). Det gör en så glad och så skör på samma gång, den är så stark och ömtålig samtidigt.
puss o kram
