Förra helgen var jag på ett av dom bästa lägrerna i min lägerhistoria. Jag lärde mig hur man ska agera som ledare, hur man klättrar in genom ett fönster mitt i natten utan att väcka någon, hur man dansar macarena-dansen och jag lärde känna nya bra människor. Och massa andra saker. Det bästa var att det var en så bra start på februari, för trots att jag sov fem timmar på hela lägret och 95% av min kost bestod av sura nappar så luckrades den där januari-tröttheten ut ur min mage och försvann. Så bra.

I måndags barnvaktade jag för första gången. Jag brukar alltid överanalysera allt jag ska göra och oroa mig sönder. Hade en period när jag inte kunde träffa människor på fritiden för jag oroade mig för att jag skulle vara tråkig, att dom inte skulle komma och sådär. Det var hemskt och jag har försökt att jobba ner den där oron. Och när jag gick där i snöslasket så kände jag ingen oro. Det var amazing och jag tror det var en blandning av att min prärre (präst men måste få använda ordet prärre) sa till mig att jag inte behöver oroa mig, och det för första gången gick in, för att det är ett av mina nyårslöften och för att jag helt enkelt inte pallade. Skönt vare hursomhelst.

Har skrivit mina två första nationella prov i svenska. Kändes inte alls sådär stort som man alltid trott. Skulle jag sammanfatta dom skulle jag skriva päronfestis och skrivkramp. Simple as that.

Igår hade jag kul och idag har jag so much to do men vi hörs sen vänner.