Hela den här sommaren har varit ovanligt bra. Jag brukar på somrarna känna lite svart och svår ågge för att ÅH vad mycket man ska göra på somrarna och ÅH vad det ska bli kul och då tar det liksom stopp för mig på något vis. Som att jag inte KAN känna den där känslan. Som om alla förväntningar blir besvikelser och att det då blir svårt att ta sig ur den där besvikelsen och liksom våga hoppas att imorgon kan bli bra.

Denna sommar har jag ÄNTLIGEN lyckats ta mig ur den där känslan av att "inget blir ändå bra" och den där tomma känslan av att inget spelar någon roll. Jag kan inte beskriva hur skönt det känns. Min första sommar på länge som jag vågar släppa och kan sväva högt över allt det där, första sommaren sen jag var liten som jag kan skratta allt det där svarta och svåra i ansiktet. SÅ BRA.

Men jag har liksom mått bättre än det där denna sommar. Om det beror på att jag har skakat av mig det där jobbiga, att jag känner mig fri på ett helt annat sätt eftersom jag inte börjar på samma skola i höst eller att jag har bestämt mig för att ta vara på den här sommaren, vet jag inte. Kanske en blandning.

Det är i alla fall oändligt skönt att få må såhär bra. Jag kan faktiskt inte komma ihåg senaste hela min värld kändes såhär lätt. Vilken otroligt genomfin känsla.

Hoppas er sommar hittills har varit lika bra som min och att ni också kommer ihåg att imorgon KAN bli bättre, att det är värt att försöka.

Nu ska jag äta rostad lök och kolla på James Bond. Life alltså hörni <333