Hejhejhej. Ska väl skriva nåt om Idre men det går liksom aldrig att beskriva hur det var. Amazing var det i alla fall. Skulle velat spara känslan av att åka tjugo personer i en backe sammankopplade av stavar, av att gömma sig under nåns säng när man borde sova, av att skratta så mycket att man inte kunde stå upp eller att gå in i nåns rum och skönhänga och prata om så himla mycket bra mitt i natten, i en burk och bara kunna ha när jag mår dåligt eller bara kunna öppna och få folk att förstå hur jävla fin denna vecka har varit. Nu är jag i alla fall tillbaka och jag försöker att inte fokusera på känslan av tomhet utan på solen som nästan lyser vårigt och alla vänner jag snart ska få krama igen. Hoppas ert lov var bra som bara den. Detta lov kommer jag leva på så extremt länge i alla fall. Kramer.