Jag har alltså höstlov följande vecka. Har ett ord för att beskriva hur detta lov känns för mig: VÄLBEHÖVLIGT.
Behöver fatta allt som händer nu och ligga på mitt golv och gå långa promenader i ensamhet.

Igår samlades ett gäng hos Nike. Vi åt morotskaka och kollade skräckisar och somnade på varandra efter timmar av skolkatalogstittande, skvaller och prat om sånt som man enklast pratar om i en oas av kuddar och ben.
När vi vaknade några timmar senare i ben och kuddtrasslet, drack vi espresso ur fina glas och skvallrade lite mer i morgonljus. Det kändes bra in i magen.

Efter lite skolfix utomhus promenerade jag hem till Matilda och drack te oxh värmde kinderna, samtidigt som jag blickade ut över lövfyllda bakgårdar och kände visst hur det stack till i hjärtat av HÖSTKLYSCHA men jag lät det sticka och fortsatte att blicka ut över blöta löv.

Nu ska jag hitte på något bra för jag har ju som sagt LOV så behöver inte sova eller plugga eller göra nåt ikväll. Känns så himla bra att jag vill typ skrika.

Förresten, tack för att ni fortsätter kommentera inlägget som jag bad er om, det gör mig så glad att ni anar inte.

Hare.