he loves me with every bit of his cocain heart

Lite lite till ska jag stå ut innan jag kan glömma sånt som jag inte vill komma ihåg och komma ihåg obetydligheter som jag gärna gör till väsentligheter. Jag ska svettas igenom lite potensekvationer och verb och sen !! ska jag ligga på en klippa och grilla om det blir som det borde vara ungefär hela lovet.
 
Inatt sov jag i katarina kyrka på en sackosäck bredvid såna jag tycker om och jag har gjort det en gång tidigare, faktiskt på exakt samma sackosäck och faktiskt bredvid exakt samma personer men FAN vad ett och ett halvt år gör för hela självaste jaget. Lite mindre fula jeans och lite mer skinn på näsan. Känns som en OK kompromiss. Det var helbra också om ni undra.
 
 
Jag behöver komma bort lite, få känna den där känslan som en känner när det snöar för första gången eller conversen invigs eller frukosten äts utomhus utan problem, liksom hoppet i magen ni vet. Det behöver jag få känna, typ sol på lakan och nätter och morgnar som går in i varann. Igår var jag, Huss och Olga på söder och vandrade runt och det kändes lite som om vi var i Spanien några lyckliga minuter.
Hur fagra r de
 
benjamin har en balkong med hängmattor och kattungar och där var vi lite i fredags och jag blundade i solen och låtsades att jag inte frös om armarna och att det var lov MEN DET ÄR DET SNART vill bara ha det nu
 
 
Rörigt. Vi ses. 
Har börjat lyssna på Lanan också. Livsomvälvande. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0