Svealand!! Ack du fagra hemland vad det känns skönt att vara hemma.

 

Ännu är det tio timmar till Stockholm men hursomhelst, tillbaka i Sverige är jag i alla fall.

Efterrsom min mobil som sagt är stulen har jag inga bilder från varken emmaboda eller danmark för tillfället men jag får väl väga upp med en jävla massa text och sen ett par tusen selfies när jag kommer hem.

 

Emmaboda som sagt. Vem hade trott att fem dagar av svettigt tält, blåmärken på varenda ledig yta av benen och konserverade bönor skulle vara ett så fantastiskt koncept. Inte jag i alla fall. Aldrig har jag haft så kul. Eller det har jag säkert men just nu kan jag visst inte dra mig till minnes något som varit så roligt.

 

Det är så himla sällan som ungdomen ryms i en på rätt sätt tycker jag men detta var ett sånt tillfälle. Ångesten var på flykt och lämnade istället plats åt konserter som aldrig tog slut vilket innebar att jag kunde dansa timmar i sträck (fattar ni!! Danslova skakade gladeligen höfter tills långt efter läggdags), nya bekantskaper och skavsår som aldrig gjorde ont. Gud varför har ingen FÖRKLARAT att det är såhär?? Det är som första gången en kysstes och bah?? Varför har ingen berättat om denna vackra värld som står till mitt förfogande.

Det allra finaste var att jag kunde ploja o stoja och tappa bort mig på festivalområdet och i huvudet för varmatrygga bästisar var där och höll min hand på grusväg och betalade pepsi när alla mina pengar blivit snodda.

 

Aa fy farao vad bäst det var

 

Och sen direkt från klibbigt tält till salt hav och jag KAN inte förklara hur bra jag tycker om att vara där. Det finns nog ingen plats som jag identifierar mig själv mer med än den där biten av dansk landsbygd och salta alldeles klart grönt hav.

Jag har nog aldrig skrivit det men det finns inget jag tycker mer om i hela livet än att bada, och så har jag fått möjlighet att omslutas av varma vågor som är så klara att du kan se vartenda stubb på benet flera timmar om dagen.

Jag har läst så mycket klokt och sprungit över stranden och känt mig !fullkomlig! och simmat mellan stubbar och nattbadat och fått ordning på !existensen! i månsken och spelat volleyboll tills jag stukst fingret och solen blev ett smultron borta vid båtarna varje kväll, jag och Albin räddade säkert femtio nyckelpigor ur vattnet och mitt hår luktar fortfarande hav.

 

En alldels förträfflig semster alltså och nu! hem till staden som jag dyrkar som vore den mitt kärleksbarn.

Jag börjar jobba på tisdag men får inte tag på min chef men all eventuell oro har jag sköljt bort i havet så jag längtar bara

Ansvar! Pengar! Vuxenlivet vilar tugnt på mina axlar men det är nemas problemas

 

jag har också kommit underfund med hur en ska lösa existentiella problem och hur jag ska lösa mitt livs gåta dvs tvåan men det spar vi till ett annat inlägg.

 

vi hörs med bilder när jag kommer hem till staden och har pussat klart på mina kärlekar

 

tjoll out