Vågar du va ensam i natt
Jag har svårt att skriva nu för tiden och jag blir så stressad när det blir så för jag är alltid så nervös att det mitt enda ventilationssystem ska gå förlorat. Liksom det gör alltid ont att somna mot blöt kudde men det känns lite mindre svårt att förstå när det finns svart på vitt, svara bokstäver på vitt dagbokspapper.
Grejen med november är att den är en sån otrolig mellanmånad. Den är lite som att vara fjorton typ, inte längre kul att roligt att hänga (pga kallt) men inte redo för att göra nåt vettigt (dvs säga längta till jul)
Ändå min bästa november på länge. Även om det är en ständig längtan bort som driver mig, så vet jag att den bara är en vecka, årstid eller säng bort.
Hur mår ni?
Tre snaps från mitt liv på sistone
Kommentarer
Trackback
