Väl där pratade kändes det som sommar. Jag har nästan inga planer för sommaren och det kanske borde kännas stressande men det känns tvärtom som det enda ostressande i hela livet. Jag är så van vid att ha varenda minut av livet schemalagt och det känna fint att slippa det snart.

Och det finns så mycket här hemma som jag aldrig hinner se! Jag kan tänka mig att sitta på ett fik med mamma halva sommaren och så finns det en hel jävla värld att upptäcka.

Hursomhelst, det är sommarvärme ute!! Snart är det maj!! Det fkn blommar!! Och min kropp ställer in sig, jag låtsas att det är sommar, jag och mamma provar nagellack i timmar och köper kulglass på väg hem. 

Snart är den här på riktigt men det känns rätt lugnt att vänta samtidigt som det brinner i mig av längtan.