Om ett coctailparty och drömmen om Bahamas
Igår var jag på vernissage och coctailparty.
Jag tog sällskap med Elvis dit och vi pratade om drömmen om Bahamas. Vi bestämde att vi ska dit när vi blivit arton/tagit studenten för kanske sisådär 5 år sen. Självklart kommer vi inte ha råd med att åka till Bahamas när vi är nitton och fått ölglas i studentpresent men vi ska åka till ett land som symboliserar ungdomsextasen. Vi bestämde att vi skulle åka iväg när vi var tolv och då visste vi väl ingenting om ungdomen mer än att den är fylld av en utomkroppslig känsla av frihet, drinkar och solbränd hy. Den känslan går ju att få lite varstans och BAHAMAS har ju aldrig varit själva målet (även om vi såklart ska dit nångång i livet) utan känslan av att vi ensamma åker iväg nånstans när vi är totalt befriade från barndomen och skolan och där vi kan bada hela nätterna. Ni vet hur folk är ibland "ni kommer aldrig komma dit" liksom och nä vi kommer ju förstås inte ha råd med Bahamas direkt men vi kommer ha råd att åka iväg och känna som vi har velat känna sen vi var tolv. Vi kommer att åka till Bahamas dvs vi kommer åka bort från gammalt och möta det som vi längtat efter så länge fast inte till Bahamas.
Det var jättebra för jag kände mig lyxig vilket ni förstås vet om att jag vill göra i år. Jag hade balklänning och klackskor och örhängen och drack drinkar och åt ostkex. Vi tittade på varandras verk och lyssnade på jazz. Vilken lyx!! Om ändå alla mina kvällar vore såna/ alla mina kvällar ska vara såna för det är nytt år nu och jag förlitar mig tydligen väldigt mycket på det.
Jag tog sällskap med Elvis dit och vi pratade om drömmen om Bahamas. Vi bestämde att vi ska dit när vi blivit arton/tagit studenten för kanske sisådär 5 år sen. Självklart kommer vi inte ha råd med att åka till Bahamas när vi är nitton och fått ölglas i studentpresent men vi ska åka till ett land som symboliserar ungdomsextasen. Vi bestämde att vi skulle åka iväg när vi var tolv och då visste vi väl ingenting om ungdomen mer än att den är fylld av en utomkroppslig känsla av frihet, drinkar och solbränd hy. Den känslan går ju att få lite varstans och BAHAMAS har ju aldrig varit själva målet (även om vi såklart ska dit nångång i livet) utan känslan av att vi ensamma åker iväg nånstans när vi är totalt befriade från barndomen och skolan och där vi kan bada hela nätterna. Ni vet hur folk är ibland "ni kommer aldrig komma dit" liksom och nä vi kommer ju förstås inte ha råd med Bahamas direkt men vi kommer ha råd att åka iväg och känna som vi har velat känna sen vi var tolv. Vi kommer att åka till Bahamas dvs vi kommer åka bort från gammalt och möta det som vi längtat efter så länge fast inte till Bahamas.
Vi pratade också om gulddecenniet, det vill säga, 18 till 28 och hur det inte går att skylla ifrån sig på åldern längre, nu är det bara feghet kvar som stoppar oss och den ska ju naturligtvis bort genom att fucka. Och om ni inte visste det så är Elvis min bästis och jag lämnar henne inte för alla coctailpartyn (ok jordens lyxigaste ord) i världen.
Den här helgen har varit fylld av 2015-anda tycker jag, gå på middag och bli matad med glass i badet, gå på vernissage och dricka granatäppledrinkar.
Allt detta pratade jag och Hilma om när vi tog en långpromenad efter vernissagen och sminket rann fast på ett jätteskönt sätt.
Ibland tänker jag att jag skriver slarvigt men så tänker jag va i helvete jag är ju bara en liten mänska med nödig blåsa som inte vill börja skolan imorn
Tjena
Kommentarer
Trackback
