Jag är tillbaka! Jag har saknat mig själv! Jag har saknat lusten, orken, tiden, men jag hör den i skrattet igen, jag känner den i benen igen. Det är fint att vara tillbaka! Att vilja, orka, hinna! Det här har gjort min första pluggfria helg sen jullovet ungefär.



Jag, Jenny och Elina la oss i Bofils i fredags och somnade i gräset till en alex&sigge
Senare på kvällen mötte jag upp min O'C för att dela på en flarra vitt. Vi pratade om kärleken! Konsten! Killarna! Och jag släppte inte hennes hand på hela kvällen. SKÅL för henne och allt hon ger mig. Önskar alla i världen en vän som O'C men henne vill jag helst ha för mig själv. 




Hamna hos den här kärleken! Vi var i hennes kattvaktarlägenhet och låtsades som att det var hennes egna. Längtar tills mina vänner, kanske allra mest Olga, skaffar egna lyor, kan verkligen se framför mig alla kvällar, alla morgnar, alla cigg i köksfönstrena. Själv känns det helt ofattbart att jag ska ha ett eget kök och en egen liten soffa och typ handla egen tvål! Men jag hoppas att det blir av ordentligt. 




Vi drack kaffe, åt pad Thai, drack te och pratade om passionen. Något av det jag helst vill vara är passionerad, men det är lite skämmigt att vara det. Det är svårt att tycka om så mycket en orkar eller typ skratta jättehögt för det är alltid lite pinigt att vara den som tycker om mest eller skrattar åt nåt fånigt. Jag ska försöka tänka på det, hur härligt jag mår av att vara för mycket, även om det kanske är skämmigt i efterhand. Vi pratade om hur njutningen och passionen och glöden ofta förbises fast det egentligen kanske är ett grundläggande behov.