Må dina dagar bli guld i ditt liv

Tjena

Mitt matteprov ska ogiltigförklarats
Mitt humör är på bristningsgränsen
Min tid är nästan obefintlig
Men jag mår bra och jag ser fram emot att skaka liv i kroppen och springa och må bra och jag är så jävla glad att jag vet att det kommer gå 

Det är som att mitt liv är uppfyllt i två delar. Hatet och tacksamheten
Hatet gentemot
-skolsystemet. Några har fuskat på provet och det är visst så otroligt orättvist. Men är det inte orättvist varje gång jag frågar mina akademikerföräldrar om hjälp med skolarbetet? Är det inte orättvist när vi som har råd att anlita en studdybuddy kan göra det? Är det inte orättvist att 90% tjejer håller käften när 10% killar bestämmer sig för att lufta tankar? Är det inte orättvist när min kompis inte klarar av att gå till skolan för hon blir utsatt för så mycket rasism? 
Jo. Tänk på det då jävla satans Skolverket det kanske är dags att ogiltigförklara hela systemet(....!!!!.....Uppgiven....)

-grabbar på stan på bussen på festerna
Det går inte längre kan jag känna. Det går inte längre att leva i symbios med den parasitutsugningen av min energi. Jag handplockar situationerna i min omgivning för det kan inte bli för mycket för jag spricker så jag vill SKRIKA när han tar min plats tittar på mig sådär armbågar mig i sidan. Jag borde ta varje situation och bara BEMÖTA BETEENDET men jag pallar inte, det gör för ont. Detta är världens enklaste analys men det stör mig att ingen jävla grabb behöver komma fram till den utan kan armbåga sig fram genom livet med sina gloögon.  

-det hatet som kommer finnas i mig fram tills den dagen då jag inte längre känner ett behov av att säga att jag är sjuk när jag egentligen bara måste få gråta

Tacksamheten över 

-mamma som lagar tacos på onsdag för min skull

-pappa som tackar mig för mina feministiska utfall som gör honom till en smartare människa (sorgligt att ingen har diskuterat vissa saker med honom innan, att det går att vara beskyddad från detta den smärtan den räkmackan men ändå fint att jag fått honom att fatta lite mer)

-brorsorna som alltid älskar mig så jävla mycket och som jag älskar tillbaka mest i hela jävla livet

-alla runt om i livet det är som att jag ser dem mer och mer för varje dag! Som att min kärlek för er bara vidgas jag HOPPAS verkligen det vill bara fyllas av er utan stopp

-sommaren som är här om 21 dagar

Tills dess, håll andan men njut på samma gång. Lycka till kram o puss





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0