Det är som att min kropp inte kan bestämma sig för om den vill att jag ska vara med om grejer eller isolera mig och glömma bort att grejen med livet är att vakna i lakan som solen genom
persiennerna färgar randiga, att ta tåget vidare till Malmö och gå över Möllan, eller till och med ta tåget till Köpenhamn och sitta på uteservering fastän det nästan är vinter i Stockholm, eller att cykla hem genom natten och inte vara rädd, eller att spela kort och dricka för söt cava och skratta tills det gör ont ONT ONT i kroppen

Jag vet inte! Jag har haft den finastse helgen, är helt fylld av intryck men nu när tåget åker mot Stockholm känner jag mig så tom. Vad ska jag göra i Stockholm?? Vad ska jag göra med min tid när jag bara ger iväg den till en arbetsplats, vad ska jag göra med mitt liv om det inte är att strosa i höstsol och dricka billig ingefärsöl och vad ska jag göra med min kärlek om den inte bara får investeras i alla jag tycker om

Jag tror inte jag har tröttnat på Stockholm, för jag tycker så mycket om alla er som finns där, jag älskar att ta mig ut på Stockholms Manhattan XD och stöta in i er och kika ut genom fönstrena och se er gå förbi och viska med den bredvid mig om er, jag älskar att gå ut i Stockholmsnatt och veta att alla möjligheter finns att jag kan träffa alla jag vill känna, jag älskar att kunna alla vägar och jag älskar den staden så mycket. Det är egentligen inget fel på min tillvaro, jag bara påminns ibland om att det finns liv där en vaknar bland lakan som färgas randiga av sol genom persienner och där varje morgon fyller en med lika mycket förhoppningar som en utekväll, och jag saknar den tiden och önskar att den snart kommer igen