(Helt stört att jag fortfarande har håkanlåtar i rubriken jag är verkligen ett hopplöst fall)

 

Jag och Matilda promenerade genom snötäckta trädgårdar, pratade om det som väntar, hon sa "du kan inte förvänta dig att vara lycklig" jag sa "du kan inte förvänta dig att vara olycklig" jag sa "tänk vad mycket som väntar på dig" hon sa "jag oroar mig aldrig för dig"

 

 

Idag åker Love till Thailand och när jag skrev hejdå till honom lossnade väl det som jag känner angående den annalkande framtiden och det den bär i sitt sköte (euw)

 

Kanske e man glad

Kanske e man ledsen

Kanske e Stockholm ens stad

Kanske e den det inte

Kanske kommer man hem solbränd och lycklig

Kanske kommer man hem blek och visare

Men en sak är i alla fall säker

Att stannar man på sitt rum resten av sina dagar blir man varken eller 

Och har rätt tråkigt på köpet

 

SKÅL