pärlor ur mitt lilla liv

När jag smyger bakom en stor sten för att kissa ut en halv flaska prosecco i liljan måste jag motstå frestelsen att lägga mig ner där och fucking grina asså


I gräset bakom mig sitter en bästis och jag hör Håkan öva en sista gång inför konserten på andra sidan Sophiahemmet och på min lilla knöl på foten vad den nu kan tänkas heta kliar jag upp ett myggbet så det kommer en liten snäll droppe blod 

Allt är snällt nu! Blodet på min fotknöl, gräset mot min rygg, vinet i min kropp, inget gör ont längre jag vill lägga mig ner här en stund och gråta

Men man har typ en hormon som hindrar en från att göra sånadär sjuka saker, för att man ska överleva i ett samhälle där man hatar nån som har typ en känsla 
Skulle dock vara otroooooligt typiskt mig att ha just den hormonbristen 
Ok förlåt för att man approprierar nån sorts diagnos 

När jag river mina tunna strumpbyxor (OBS tights har inte sånadär tygbrallor som ens mamma fortfarande vill att man ska ha) mot rabatten på Hilmas utegård när jag ska ta mig in och hämta mera småkakor då vill jag vila en stund där i rabatten och bara ta fem små minuter och gråta lite lite grann 

På bänken bakom mig sitter en person jag beundrar och tycker om och hela hennes familj och den får man ta del av? Så jävla generöst faktiskt och så poserar hon i sin vita hatt och påminner mig om att jag kan göra så mycket mer än jag inbillar mig!!!! Det finns tusen saker jag vill lära mig och plötsligt finns det tid att göra det och jag försöker banka i den informationen i huvudet och äntligen äntligen verkar det som att min hjärnas inneboende har kollapsat av rädsla sorg och utmattning och äntligen kan ge plats åt en annan impuls än att kämpa Vidare med nåt som bara ger ett tryck över bröstet 

Och när Jenny kommer in genom dörren med regnblött hår efter ett halvår ifrån varann och hon är min på en sekund då vill jag bara att hela restaurangen ska pausa!!!!! Sätta pizzan i halsen!!! Förstenas mitt i en skål!!!!!!! Här sitter tre delar av mitt hjärta som tagit orimliga proportioner av mitt liv!!!! Ser ni inte!!!!!! Och så ska alla hurra och gråta en skvätt och famna mina axlar och le vänligt mot mig i samförstånd!!! Hur ska man ha så mycket man tycker om i sitt liv och bara inte relflektera över det!!!! 

Puss 



Kommentarer
Postat av: Anonym

Mitt hjärta /j

2017-06-30 @ 22:33:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0