att vrida tillbaka klockan ger mig sån otrolig panik tyvärr (otroligt att man trots sin uppenbara evolutionära svaghet tagit sig igenom tjugi år)

det blir så vansinnigt tydligt då-att allt bara är ett påhitt!! Att vi konstruerar världen för att den ska passa oss 

himlen och naturen och ljuset och mörkret hittar vi på

gläde kan man aaaabsolut inte lita på, kroppen har konstruerat den känslan med hjälp av endorfiner och såntdär!!

sorg? ett påhitt! man tror att man ska vara ledsen, ja helt utmattad av sin djupa olycka, resten av sitt liv, men vips är det en dag som inte är så förfärlig, och sen blir man visst inbillad att man är lycklig igen och så fortsätter det så, ett hamsterhjul av hitte-på känslor

konst och skönhet och frihet är ingenting, det byter skepnad hela tiden, vi hittar på från dag till dag vad som är konst och vem som är vacker och hur frihet känns

snart kan man väl inte lita på att en solnedgång är vacker ens en gång! Snart kan man väl inte lita på att kylan får en att skaka, eller att regnet gör en våt, eller att skymningen kommer och lägger lock på dagen

man vet så lite och inte ens det kan man vara helt säker på