sa min konstlärare till mig häromdagen. nu tror jag då inte på slumpen men utan på ödet men det får man ALDRIG underskatta!! man vet aldrig vad som händer, men det som ska bli kommer bli

det lämnar mig aldrig helt ärligt förstår jag inte hur man kan påstå något annat, om jag inte inbitet upprepade den meningen för mig själv tusen gånger om dagen skulle jag inte stå på de här små benen det ska jag be om att få tala om 

 

man vet aldrig vad som händer

men det som ska bli kommer bli

och att bete sig fegt-det är det värsta man kan göra mot sig själv

 

det är nog ta mig fan tack vare de små övertygelserna som jag överhuvudtaget kom att sätta min fot på den här platsen och gode gud vet vad jag hade gjort eller hur jag hade mått (obs lisa nilssons referns) om jag inte hade varit här

 

 

 

Jag undrar stilla vad för möbel som nånsin ska kunna konkurrera med sängen om plats som bästa möbel? i den ägnar jag mig åt allt som betyder nåt-läsa, skriva, rita, prata i telefon med mina hjärtan, äta rostisar, kolla på Wahlgrens värld, gråta till Wahlgrens värld, dricka vin med mina hjärtan, tupplura. 

 

Och i Stockholm där jag också bor undrar jag stilla

finns det en stad som nånsin ska konkurrera med sthlm om bästa stad?

i den finns allt som betyder nåt-mina bästisar, cocktailluncher, bubbelbadkar, balkonger med orimlig insyn. 

 

Jag håller på att klura ut hur det går till att bo på två platser-att ständigt ha hemlängtan för att man aldrig kan befinna sig på båda platser samtidigt

obviously aldrig varit ett skilsmässobarn

 

Det går inte jättebra den här veckan

men jag känner mig lyxigt vemodig

då jag vet att jag bara har för mycket av det goda

vilket ironiskt nog kan göra fett ont 

 

Imorn åker jag o mina klassisar till göteborg - jag ska försöka mingla till mig mycket gratis bubbel och i vanlig ordning när jag är runt de här personerna försöka suga i mig så mycket kunskap som möjligt 

 

puss o kram