Vi har bockat av alla mina Gbg-måsten nämligen: druckit öl på andra lång, käkat brunch med tillhörande mimosa, secondhandshoppat på fyra-vånings myrorna, ätit pizzabuffé på sunkbar och strosat genom Slottsskogen. Och så fick jag se Lisa och Madickens konst som såklart fick mej att dunka skallen i hårt i marken av avund och unn på samma gång. 

Bless det här som vi har, en känsla av att lita på varandra och göra vadsomhelst med varandra och vara vana vid varandra. Bless det ärligt att ni kanske är dom enda som kan få mej att vilja fortsätta skriva trots att det känns skit nu, det känna sådär igen som att jag aldrig ska prova igen, fast jag jättejättegärna vill.

Jag ska skriva om så bara för att någon gång kunna formulera nåt om hur glad jag är över att ha er 

eller för att få tiden att stå lite, lite still.