Jag, Love och Oc åker spårvagn och ljuset är skarpt och gult. Vi äter morotssoppa och går på äppelvisning på Rosendal, och jag håller det varsamt varsamt i händerna 

Elina och jag väljer noggrant ut ostar till kvällen, vi ska köpa lyxig mat och dricka bubbel trots att det bara är måndag. "Och så har man haft fredag fast det bara är måndag!" Och jag håller den här måndagen i händerna, försiktigt så den inte rinner mellan fingrarna när hon vinkar hejdå i trappen

Somnar i soffan framför en dålig deckare med mamma. Det är lättare nu, att vara vuxen med henne, det har kanske  aldrig varit riktigt svårt, men heller aldrig såhär enkelt. Jag håller hennes hand i min en stund, utan att hon vaknar

Jag har ångest igen, för första gången på länge som är såhär, ångest som att något ska ramla ner i huvudet på mig eller förlama mitt hjärta för det gör så ont. "Det gör för ont i hjärtat idag!!" ropar jag in i kudden när jag vaknar. Men jag duschar och jag pratar mitt huvud i ordning och ångesten rinner med schampot ner i avloppet. Jag känner min hjärna vid det här laget, jag känner mitt hjärta och det förlamas inte, trots att det av ren självbevarelsedrift borde hänt för längesen 

Och jag håller den känslan

Känslan av att ibland känna sin kropp

Jag håller den med största försiktighet mellan mina handflator 

Det är första oktober och att saker inte behöver bli som de har varit de senaste oktoberna i mitt liv

Den känslan bär jag försiktigt i mina händer