Idag var det helt perfekt på min stenstrand! Vattnet var varmt, djupt, grönt och nästan vindstilla. Låg på en klippa och läste Houellebecq och lyssnade på gamla avsnitt av Jonathan och Biancas pod och när jag blev varm kravlade jag mig ut och flöt och simmade och dök som en jävla säl upp och ner. 

Åt mackor, morötter, nektarin, sockerkringla. Drack kaffe och bubbelvatten. 

Hela den stunden var så perfekt, och blandad med njutningen är vemodet över att man har kanske 3 såna stunder om året om man har tur? Hur står man ut. För grejen är ju att stunderna är ju inte omöjliga att få, det är bara att jag inte är här. I och för sig är jag ju och har andra bra och goda stunder, men om sanningen ska fram är de där stunderna mina favoritstunder på hela året. Alltså som inte är typ: Va med alla jag älskar. Men jag menar som är att typ "utföra en aktivitet" och Gudarna ska veta att jag älskar inte att utföra aktiviteter. 

Ibland tänker jag att jag önskar att jag älskade att bada mindre så jag slapp längta efter det så mycket. Skojade igår på Instagram om saker som är bättre än sex och mat, men om det finns nåt som jag verkligen älskar mer än alla mina laster så är det bada i havet, en varm dag vid klipporna. 

Och samtidigt är jag tacksam över att jag älskar det så mycket och får göra det ganska många gånger om året och när det inte är säsong finns det faktiskt badhus och bastu. 

Just nu sitter jag i varm kvällssol och dricker kallt rödvin, äter salta chips och läser och det är kanske inte heller min hatstund om jag ska vara ärlig.