Jag har i alla fall haft så mycket att stå i stt jag helt enkelt inte hunnit blogga, slocknat på kvällarna utmattad och solkysst.

I fredags kom Daniel tillbaka och på lördagen kom Albin och Sofia. Vi har varit på loppis, badat vid Rauk, åkt på utflykter, spelat många timmar kort, lagat väldigt god mat, druckit mycket väldigt gott vin och cyklat till havet för att bada om kvällarna. 

Häromdagen var jag och Daniel på ensamutflykt, cyklade längs fälten till hamnen på andra sidan. Gjorde inget speciellt egentligen men det var så jävla mysigt. Åt fisk och drack öl på den lilla krogen, badade fast det var grått och mulet, läste, spelade minigolf och skrev vykort. Varför blir man så jävla kär på semestern. 

Idag åker de hem och jag är ledsen! Vill ha Daniel här! Vill flytta hit med honom, blir mer och mer Anna Björklund för varje dag som går. Odlar kryddor och tomater, lagar soppa på grönsaker från lanthandeln, äter korv och ost från djuren som går här. Klär mig bara i långa klänningar/sjok och är ihop med en mycket äldre man. 

Jag känner typ på allvar, jag vill flytta hit.  Så länge jag får vara vid havet är jag lycklig, OMHÄNDERTAGEN . Klipp till jag sitter på Bleckan om två veckor och är så: detta och inget annat är meningen med livet 🙏

Nu när alla åker kan jag i alla fall gå all in Tjuren Ferdinand. Ligga i skuggan och läsa mina böcker, bada länge, skriva på morgnarna och springa på kvällarna. Vara ensam och tyst mycket.