Tänker på när jag och Lisa låg i min säng på folkis för många år sen och skrek till universum om hjälp. Inget hade känts så svårt då, när vi låg nitton år gamla och bakfulla bredvid varann. Och universum belönade oss i sinom tid, men det var svårt att känna det då, de starka krafterna. Dessutom hade väl livet aldrig någonsin varit så enkelt.